search


keyboard_tab Cyber Resilience Act 2023/2841 SV

BG CS DA DE EL EN ES ET FI FR GA HR HU IT LV LT MT NL PL PT RO SK SL SV print pdf

2023/2841 SV cercato: 'relevanta' . Output generated live by software developed by IusOnDemand srl




whereas relevanta:


definitions:


cloud tag: and the number of total unique words without stopwords is: 919

 

Artikel 5

Genomförande av åtgärder

1.   Senast den 8 september 2024 ska den interinstitutionella cybersäkerhetsstyrelse som inrättas enligt artikel 10, efter samråd med Europeiska unionens cybersäkerhetsbyrå (Enisa) och efter att ha fått vägledning av CERT-EU, utfärda riktlinjer för unionens entiteter i syfte att genomföra en första översyn av cybersäkerheten och inrätta en intern ram för hantering, styrning och kontroll av cybersäkerhetsrisker enligt artikel 6, utföra mognadsbedömningar av cybersäkerheten enligt artikel 7, vidta riskhanteringsåtgärder för cybersäkerhet enligt artikel 8 och anta cybersäkerhetsplanen enligt artikel 9.

2.   Vid genomförandet av artiklarna 6–9 ska unionens entiteter beakta de riktlinjer som avses i punkt 1 i den här artikeln samt relevanta riktlinjer och rekommendationer som antagits enligt artiklarna 11 och 14.

Artikel 8

Riskhanteringsåtgärder för cybersäkerhet

1.   Utan onödigt dröjsmål och under alla omständigheter senast den 8 september 2025 ska varje unionsentitet, under överinseende av den högsta ledningsnivån, vidta lämpliga och proportionella tekniska, operativa och organisatoriska åtgärder för att hantera de cybersäkerhetsrisker som identifierats inom ramen, och för att förebygga eller minimera effekterna av incidenterna. Med beaktande av den senaste utvecklingen och, i tillämpliga fall, relevanta europeiska och internationella standarder, ska dessa åtgärder säkerställa en säkerhetsnivå för nätverks- och informationssystemen i hela IKT-miljön som står i proportion till cybersäkerhetsriskerna. Vid bedömningen av dessa åtgärders proportionalitet ska vederbörlig hänsyn tas till unionsentitetens grad av exponering för cybersäkerhetsrisker, dess storlek samt sannolikheten för att incidenter ska inträffa och deras allvarlighetsgrad, inbegripet deras samhälleliga, ekonomiska och interinstitutionella konsekvenser.

2.   Unionens entiteter ska vid genomförandet av riskhanteringsåtgärder för cybersäkerhet behandla åtminstone följande specifika områden:

a)

Cybersäkerhetspolicy, inbegripet åtgärder som behövs för att nå målen och prioriteringarna enligt artikel 6 samt punkt 3 i den här artikeln.

b)

Strategier för analys av cybersäkerhetsrisker och informationssystemens säkerhet.

c)

Policymål för användningen av molntjänster.

d)

Cybersäkerhetsrevision, när så är lämpligt, vilket kan inbegripa en bedömning av cybersäkerhetsrisker, sårbarhet och cyberhot, och penetrationstester som regelbundet utförs av en betrodd privat leverantör.

e)

Genomförande av rekommendationer från de cybersäkerhetsrevisioner som avses i led d genom cybersäkerhetsuppdateringar och policyuppdateringar.

f)

Organisation av cybersäkerhet, inbegripet fastställande av roller och ansvarsområden.

g)

Förvaltning av tillgångar, inbegripet inventering av IKT-tillgångar och IKT-nätverkskartografi.

h)

Säkerhets- och åtkomstkontroll för personal.

i)

Driftssäkerhet.

j)

Kommunikationssäkerhet.

k)

Förvärv, utveckling och underhåll av system, inbegripet strategier för hantering och redovisning av sårbarheter.

l)

Strategier, om möjligt, för insyn i källkoden.

m)

Säkerhet i leveranskedjan, inbegripet säkerhetsrelaterade aspekter som rör förbindelserna mellan unionsentiteten och dess direkta leverantörer eller tjänsteleverantörer.

n)

Incidenthantering och samarbete med CERT-EU, såsom underhåll av säkerhetsövervakning och loggning.

o)

Hantering av driftskontinuitet, exempelvis hantering av säkerhetskopiering och katastrofhantering samt krishantering.

p)

Främjande och utveckling av program för utbildning, kompetens, ökad medvetenhet, övning och fortbildning inom cybersäkerhet.

Vid tillämpningen av första stycket led m ska unionsentiteter ta hänsyn till de sårbarheter som är specifika för varje direkt leverantör och tjänsteleverantör och den övergripande kvaliteten på produkterna och deras leverantörers och tjänsteleverantörers cybersäkerhetspraxis, inbegripet deras förfaranden för säker utveckling.

3.   Unionens entiteter ska vidta åtminstone följande riskhanteringsåtgärder för cybersäkerhet:

a)

Tekniska arrangemang för att möjliggöra och upprätthålla distansarbete.

b)

Konkreta åtgärder för att närma sig nolltillitsprinciperna.

c)

Användning av flerfaktorsautentisering som standard i nätverks- och informationssystem.

d)

Användning av kryptografi och kryptering, särskilt totalsträckskryptering samt säkra digitala underskrifter.

e)

Om möjligt, säker röst-, video- och textkommunikation samt säkra nödkommunikationssystem inom unionsentiteten.

f)

Proaktiva åtgärder för att upptäcka och avlägsna sabotageprogram och spionprogram.

g)

Inrättande av säkerhet i leveranskedjan för programvara genom kriterier för utveckling och utvärdering av säker programvara.

h)

Upprättande och antagande av utbildningsprogram för cybersäkerhet som motsvarar de föreskrivna arbetsuppgifterna och den förväntade kapaciteten hos den högsta ledningen och personalen inom unionsentiteten med uppdrag att säkerställa ett effektivt genomförande av denna förordning.

i)

Regelbunden utbildning i cybersäkerhet för personalen.

j)

Om relevant, deltagande i riskanalyser av sammankopplingar mellan unionens entiteter.

k)

Förbättrade upphandlingsregler för att underlätta en hög gemensam cybersäkerhetsnivå genom

i)

att undanröja avtalsmässiga hinder som begränsar informationsutbytet från leverantörer av IKT-tjänster om incidenter, sårbarheter och cyberhot med CERT-EU,

ii)

att införa avtalsenliga skyldigheter att rapportera incidenter, sårbarheter och cyberhot samt att ha lämpliga mekanismer för hantering och övervakning av incidenter.

Artikel 10

Interinstitutionell cybersäkerhetsstyrelse

1.   Härigenom inrättas en interinstitutionell cybersäkerhetsstyrelse (IICB).

2.   IICB ska ansvara för att

a)

övervaka och stödja unionsentiteternas genomförande av denna förordning,

b)

övervaka CERT-EU:s genomförande av de allmänna prioriteringarna och målen och ge CERT-EU strategisk ledning.

3.   IICB ska bestå av följande:

a)

En företrädare som utses av var och en av följande:

i)

Europaparlamentet.

ii)

Europeiska rådet.

iii)

Europeiska unionens råd.

iv)

Kommissionen.

v)

Europeiska unionens domstol.

vi)

Europeiska centralbanken.

vii)

Revisionsrätten.

viii)

Europeiska utrikestjänsten.

ix)

Europeiska ekonomiska och sociala kommittén.

x)

Europeiska regionkommittén.

xi)

Europeiska investeringsbanken.

xii)

Europeiska kompetenscentrumet för cybersäkerhet inom näringsliv, teknik och forskning.

xiii)

Enisa.

xiv)

Europeiska datatillsynsmannen (EDPS).

xv)

Europeiska unionens rymdprogrambyrå.

b)

Tre andra företrädare än de som avses i led a, som utses av EU-byråernas nätverk (EUAN) på grundval av ett förslag från dess rådgivande IKT-kommitté, att företräda intressena för unionens organ och byråer som driver sin egen IKT-miljö.

De unionsentiteter som är företrädda i IICB ska sträva efter att uppnå en jämn könsfördelning bland de utsedda företrädarna.

4.   Ledamöterna i IICB får bistås av en suppleant. Ordföranden får bjuda in andra företrädare för de unionsentiteter som avses i punkt 3 eller för andra unionsentiteter att delta i IICB:s möten utan rösträtt.

5.   CERT-EU:s chef och ordförandena för samarbetsgruppen, CSIRT-nätverket och EU-CyCLONe, som inrättats enligt artikel 14, 15 respektive 16 i direktiv (EU) 2022/2555, eller deras suppleanter, får delta som observatörer i IICB:s möten. I undantagsfall får IICB, i enlighet med sin interna arbetsordning, fatta ett annat beslut.

6.   IICB ska själv anta sin interna arbetsordning.

7.   IICB ska utse en ordförande bland sina ledamöter, i enlighet med sin arbetsordning, för en period på tre år. Ordförandens suppleant ska bli ordinarie ledamot av IICB för samma period.

8.   IICB ska sammanträda minst tre gånger om året på ordförandens initiativ, på begäran av CERT-EU eller på begäran av någon av dess ledamöter.

9.   Varje ledamot av IICB ska ha en röst. IICB:s beslut ska fattas med enkel majoritet om inte annat föreskrivs i denna förordning. IICB:s ordförande ska inte ha rösträtt utom vid lika röstetal, då ordföranden får avge en utslagsröst.

10.   IICB får agera genom ett förenklat skriftligt förfarande som inleds i enlighet med dess interna arbetsordning. Enligt det förfarandet ska det relevanta beslutet anses vara godkänt inom den tidsram som fastställts av ordföranden, utom i de fall då en ledamot har invändningar.

11.   IICB:s sekretariat ska tillhandahållas av kommissionen och ska vara ansvarigt inför IICB:s ordförande.

12.   De företrädare som utsetts av EUAN ska vidarebefordra IICB:s beslut till EUAN:s medlemmar. Alla EUAN:s medlemmar ska ha rätt att med dessa företrädare eller IICB:s ordförande ta upp alla frågor som de anser att IICB bör uppmärksammas på.

13.   IICB får inrätta en verkställande kommitté som ska bistå den i dess arbete och får delegera vissa av sina arbetsuppgifter och befogenheter till den. IICB ska fastställa den verkställande kommitténs arbetsordning, inbegripet dess arbetsuppgifter och befogenheter och dess ledamöters mandatperioder.

14.   Senast den 8 januari 2025 och därefter årligen ska IICB lämna en rapport till Europaparlamentet och rådet med närmare uppgifter om hur genomförandet av denna förordning fortskrider och särskilt om omfattningen av CERT-EU:s samarbete med motparterna i var och en av medlemsstaterna. Rapporten ska utgöra underlag till den tvåårsrapport om cybersäkerhetssituationen i unionen som antas enligt artikel 18 i direktiv (EU) 2022/2555.

Artikel 13

CERT-EU:s uppdrag och arbetsuppgifter

1.   CERT-EU:s uppdrag ska vara att bidra till säkerheten i unionsentiteters icke-säkerhetsskyddsklassificerade IKT-miljö genom att ge dem råd om cybersäkerhet, hjälpa dem att förebygga, upptäcka, hantera, begränsa, bemöta och återställa efter incidenter och genom att fungera som deras nav för utbyte av cybersäkerhetsinformation och samordning av incidenthantering.

2.   CERT-EU ska samla in, hantera, analysera och dela information med unionens entiteter om cyberhot, sårbarheter och incidenter som rör icke-säkerhetsskyddsklassificerad IKT-infrastruktur. CERT-EU ska samordna hanteringen av incidenter på interinstitutionell nivå och på unionsentitetsnivå, bland annat genom att ombesörja eller samordna tillhandahållandet av specialiserat operativt stöd.

3.   CERT-EU ska utföra följande arbetsuppgifter för unionens entiteter:

a)

Stödja dem vid genomförandet av denna förordning och bidra till samordningen av genomförandet av denna förordning genom de åtgärder som förtecknas i artikel 14.1 eller genom ad hoc-rapporter som IICB begär.

b)

Erbjuda standardiserade CSIRT-tjänster till unionens entiteter med hjälp av ett paket av cybersäkerhetstjänster som beskrivs i dess tjänstekatalog (baslinjetjänster).

c)

Upprätthålla ett nätverk av kollegor och partner för att stödja de tjänster som beskrivs i artiklarna 17 och 18.

d)

Uppmärksamma IICB på alla problem som rör genomförandet av denna förordning och genomförandet av vägledningarna, rekommendationerna och uppmaningarna till åtgärder.

e)

På grundval av den information som avses i punkt 2 och i nära samarbete med Enisa bidra till unionens cybersituationsmedvetenhet.

f)

Samordna hanteringen av större incidenter.

g)

Agera för unionsentiteternas räkning som motsvarighet till den samordnare som utsetts för samordnad information om sårbarheter enligt artikel 12.1 i direktiv (EU) 2022/2555.

h)

På begäran av en unionsentitet, tillhandahålla proaktiv, icke-inkräktande skanning av den unionsentitetens allmänt tillgängliga nätverks- och informationssystem.

Den information som avses i första stycket e ska delas med IICB, CSIRT-nätverket och Europeiska unionens underrättelse- och lägescentral (EU-Intcen), när så är tillämpligt och lämpligt, och omfattas av lämpliga överenskommelser om konfidentialitet.

4.   CERT-EU får i enlighet med artikel 17 eller 18, beroende på vad som är lämpligt, samarbeta med relevanta cybersäkerhetsgrupper inom unionen och dess medlemsstater, bland annat på följande områden:

a)

Beredskap, incidentsamordning, informationsutbyte och krishantering på teknisk nivå i ärenden som rör unionens entiteter.

b)

Operativt samarbete med CSIRT-nätverket, inbegripet om ömsesidigt bistånd.

c)

Underrättelser om cyberhot, inbegripet situationsmedvetenhet.

d)

Vilket ämne som helst som kräver CERT-EU:s tekniska cybersäkerhetsexpertis.

5.   Inom sitt befogenhetsområde ska CERT-EU inleda ett strukturerat samarbete med Enisa om kapacitetsuppbyggnad, operativt samarbete och långsiktiga strategiska analyser av cyberhot i enlighet med förordning (EU) 2019/881. CERT-EU får samarbeta och utbyta information med Europols europeiska it-brottscentrum.

6.   CERT-EU får tillhandahålla följande tjänster som inte beskrivs i dess tjänstekatalog (avgiftsbelagda tjänster):

a)

Andra tjänster som stöder cybersäkerheten i unionsentiteternas IKT-miljö än dem som avses i punkt 3, på grundval av servicenivåavtal och förutsatt att det finns tillgängliga resurser, särskilt omfattande övervakning av nätverk, även med dygnet-runt-bevakning i första ledet för mycket allvarliga cyberhot.

b)

Andra tjänster som stöder unionsentiteternas cybersäkerhetsinsatser eller cybersäkerhetsprojekt än de som skyddar deras IKT-miljö, på grundval av skriftliga avtal och med förhandsgodkännande från IICB.

c)

Proaktiv skanning, på begäran, av den berörda unionsentitetens nätverks- och informationssystem för att upptäcka sårbarheter med en potentiellt betydande inverkan.

d)

Tjänster som stöder säkerheten i IKT-miljön hos andra organisationer än unionens entiteter vilka har ett nära samarbete med unionens entiteter, till exempel genom att få arbetsuppgifter och ansvar tilldelade enligt unionsrätten, på grundval av skriftliga avtal och med förhandsgodkännande från IICB.

Med avseende på första stycket d, får CERT-EU undantagsvis, med IICB:s förhandsgodkännande, ingå servicenivåavtal med andra entiteter än unionens entiteter.

7.   CERT-EU ska anordna och får delta i cybersäkerhetsövningar eller rekommendera deltagande i befintliga övningar, i tillämpliga fall i nära samarbete med Enisa, för att testa unionsentiteternas cybersäkerhetsnivå.

8.   CERT-EU får stödja unionens entiteter när det gäller incidenter i nätverks- och informationssystem som hanterar säkerhetsskyddsklassificerade EU-uppgifter om de berörda unionsentiteterna uttryckligen begär detta i enlighet med deras respektive förfaranden. Tillhandahållandet av stöd från CERT-EU enligt denna punkt ska inte påverka tillämpliga bestämmelser om skyddet av säkerhetsskyddsklassificerade uppgifter.

9.   CERT-EU ska informera unionens entiteter om sina förfaranden och processer för incidenthantering.

10.   CERT-EU ska, med en hög grad av konfidentialitet och tillförlitlighet, via lämpliga samarbetsmekanismer och rapporteringsvägar, bidra till relevant och anonymiserad information om större incidenter och det sätt på vilket de hanterades. Denna information ska ingå i den rapport som avses i artikel 10.14.

11.   CERT-EU ska i samarbete med EDPS stödja berörda unionsentiteter när de hanterar incidenter som medför personuppgiftsincidenter, utan att det påverkar EDPS befogenheter och arbetsuppgifter som tillsynsmyndighet enligt förordning (EU) 2018/1725.

12.   CERT-EU får, om unionsentiteternas politiska avdelningar uttryckligen så begär, tillhandahålla teknisk rådgivning eller tekniska synpunkter i relevanta politiska frågor.

Artikel 14

Vägledningar, rekommendationer och uppmaningar till åtgärder

1.   CERT-EU ska stödja genomförandet av denna förordning genom att utfärda

a)

uppmaningar till åtgärder som beskriver brådskande säkerhetsåtgärder som unionens entiteter uppmanas att vidta inom en fastställd tidsram,

b)

förslag till IICB om vägledningar som riktar sig till alla eller en del av unionens entiteter,

c)

förslag till IICB om rekommendationer som riktar sig till enskilda unionsentiteter.

Med avseende på första stycket a ska den berörda unionsentiteten, utan onödigt dröjsmål efter att ha mottagit uppmaningen till åtgärder, informera CERT-EU om hur de brådskande säkerhetsåtgärderna tillämpades.

2.   Vägledningar och rekommendationer kan omfatta

a)

gemensamma metoder och en modell för att bedöma unionsentiteternas nivå av cybersäkerhetmognad, inbegripet motsvarande skalor eller nyckelprestandaindikatorer, som används som referens till stöd för en kontinuerlig förbättring av cybersäkerheten i unionens entiteter, och som underlättar prioriteringen av cybersäkerhetsområden och cybersäkerhetsåtgärder med beaktande av entiteternas cybersäkerhetsstatus,

b)

arrangemang för eller förbättringar av riskhanteringen för cybersäkerhet och riskhanteringsåtgärderna för cybersäkerhet,

c)

arrangemang för mognadsbedömningar av cybersäkerhet och cybersäkerhetsplaner,

d)

när så är lämpligt, användning av gemensam teknik, arkitektur, öppen källkod och tillhörande bästa praxis i syfte att uppnå interoperabilitet och gemensamma standarder, inbegripet en samordnad strategi för säkerhet i leveranskedjan,

e)

när så är lämpligt, information för att underlätta användningen av instrument för gemensam upphandling i fråga om inköp av relevanta cybersäkerhetstjänster och cybersäkerhetsprodukter från tredjepartsleverantörer,

f)

arrangemang för informationsutbyte enligt artikel 20.

Artikel 17

CERT-EU:s samarbete med motparter i medlemsstaterna

1.   CERT-EU ska, utan onödigt dröjsmål, samarbeta och utbyta information med motparter i medlemsstaterna, särskilt CSIRT-enheter som utsetts eller inrättats enligt artikel 10 i direktiv (EU) 2022/2555, eller i tillämpliga fall de behöriga myndigheter och gemensamma kontaktpunkter som utsetts eller inrättats enligt artikel 8 i det direktivet, om incidenter, cyberhot, sårbarheter, tillbud, möjliga motåtgärder såväl som bästa praxis och om alla frågor som är relevanta för att förbättra skyddet av IKT-miljön vid unionens entiteter, inbegripet genom det CSIRT-nätverk som inrättats enligt artikel 15 i direktiv (EU) 2022/2555. CERT-EU ska stödja kommissionen i den EU-CyCLONe som inrättats enligt artikel 16 i direktiv (EU) 2022/2555 om den samordnade hanteringen av storskaliga cybersäkerhetsincidenter och cybersäkerhetskriser.

2.   När CERT-EU får kännedom om en betydande incident som inträffar inom en medlemsstats territorium ska den utan dröjsmål underrätta alla relevanta motparter i den medlemsstaten, i enlighet med punkt 1.

3.   Förutsatt att personuppgifter skyddas i enlighet med unionens tillämpliga dataskyddslagstiftning, ska CERT-EU, utan onödigt dröjsmål, utbyta relevant incidentspecifik information med motparter i medlemsstaterna för att underlätta upptäckt av liknande cyberhot eller incidenter, eller för att bidra till analysen av en incident, utan tillstånd från den berörda unionsentiteten. CERT-EU får utbyta incidentspecifik information som avslöjar identiteten på målet för cybersäkerhetsincidenten endast i något av följande fall:

a)

Den berörda unionsentiteten ger sitt samtycke.

b)

Den berörda unionsentiteten ger inte sitt samtycke i enlighet med led a, men offentliggörandet av den berörda unionsentitetens identitet skulle öka sannolikheten för att incidenter på annat håll skulle undvikas eller begränsas.

c)

Den berörda unionsentiteten har redan offentliggjort att den berörts.

Beslut om utbyte av incidentspecifik information som avslöjar identiteten på målet för incidenten i enlighet med första stycket b ska godkännas av CERT-EU:s chef. Innan CERT-EU utfärdar ett sådant beslut ska CERT-EU skriftligen kontakta den berörda unionsentiteten och tydligt förklara hur avslöjandet av dess identitet skulle bidra till att undvika eller begränsa incidenter på annat håll. CERT-EU:s chef ska tillhandahålla en förklaring och uttryckligen begära att unionsentiteten anger om den samtycker inom en fastställd tidsram. CERT-EU:s chef ska också informera unionsentiteten om att han eller hon, mot bakgrund av den förklaring som lämnats, förbehåller sig rätten att offentliggöra informationen även utan samtycke. Den berörda unionsentiteten ska informeras innan informationen offentliggörs.

Artikel 18

CERT-EU:s samarbete med andra motparter

1.   CERT-EU får samarbeta med andra motparter i unionen än dem som avses i artikel 17 vilka omfattas av unionens cybersäkerhetskrav, inbegripet branschspecifika motparter, om verktyg och metoder, såsom teknik, taktik, förfaranden och bästa praxis, och om cyberhot och sårbarheter. För allt samarbete med sådana motparter ska CERT-EU från fall till fall inhämta förhandsgodkännande från IICB. När CERT-EU upprättar samarbete med sådana motparter ska det informera alla de relevanta motparter i medlemsstaterna som avses i artikel 17.1, i den medlemsstat där motparten är belägen. När så är tillämpligt och lämpligt ska sådant samarbete och villkoren för detta, inbegripet när det gäller cybersäkerhet, dataskydd och informationshantering, fastställas i särskilda överenskommelser om konfidentialitet, såsom avtal eller administrativa arrangemang. Överenskommelser om konfidentialitet ska inte kräva något förhandsgodkännande från IICB, men IICB:s ordförande ska informeras. I händelse av ett brådskande och överhängande behov av att utbyta cybersäkerhetsinformation, i unionsentiteternas eller en annan parts intresse, får CERT-EU göra det med en entitet vars särskilda kompetens, kapacitet och expertis rimligen krävs för att tillgodose ett sådant brådskande och överhängande behov, även om CERT-EU inte har någon överenskommelse om konfidentialitet med den entiteten. I sådana fall ska CERT-EU omedelbart informera IICB:s ordförande och rapportera till IICB genom regelbundna rapporter eller möten.

2.   CERT-EU får samarbeta med partner, såsom kommersiella entiteter, inbegripet branschspecifika entiteter, internationella organisationer, nationella entiteter eller enskilda experter utanför unionen, för att samla in information om allmänna och specifika cyberhot, tillbud, sårbarheter och möjliga motåtgärder. För ett bredare samarbete med sådana partner ska CERT-EU från fall till fall inhämta förhandsgodkännande från IICB.

3.   CERT-EU får, med samtycke från den unionsentitet som berörs av en incident och förutsatt att det finns en överenskommelse eller ett avtal om konfidentalitet med den relevanta motparten eller partnern, lämna information om den specifika incidenten till de motparter eller partner som avses i punkterna 1 och 2 endast i syfte att bidra till dess analys.

KAPITEL V

SAMARBETS- OCH RAPPORTERINGSKRAV

Artikel 21

Rapporteringsskyldigheter

1.   En incident ska anses vara betydande om

a)

den har orsakat, eller kan orsaka, allvarliga driftstörningar i verksamheten eller ekonomiska förluster för den berörda unionsentiteten,

b)

den har påverkat, eller kan påverka, andra fysiska eller juridiska personer genom att åsamka betydande materiell eller immateriell skada.

2.   Unionens entiteter ska till CERT-EU lämna

a)

en tidig varning – utan onödigt dröjsmål, och under alla omständigheter inom 24 timmar efter att ha fått kännedom om den betydande incidenten – som i tillämpliga fall ska ange att den betydande incidenten misstänks ha orsakats av olagliga eller avsiktligt skadliga handlingar eller skulle kunna ha entitetsövergripande eller gränsöverskridande konsekvenser,

b)

en incidentanmälan – utan onödigt dröjsmål, och under alla omständigheter inom 72 timmar efter att ha fått kännedom om den betydande incidenten – som i tillämpliga fall ska uppdatera den information som avses i led a och ange en första bedömning av den betydande incidenten, dess allvarlighetsgrad och konsekvenser samt, i förekommande fall, angreppsindikatorer,

c)

en delrapport – på begäran av CERT-EU – om relevanta statusuppdateringar,

d)

en slutrapport – senast en månad efter inlämningen av den incidentanmälan som avses i led b – som ska innehålla

i)

en detaljerad beskrivning av incidenten, dess allvarlighetsgrad och dess konsekvenser,

ii)

den typ av hot eller grundorsak som sannolikt utlöst incidenten,

iii)

tillämpade och pågående begränsande åtgärder.

iv)

i tillämpliga fall, incidentens gränsöverskridande eller entitetsövergripande konsekvenser.

e)

en lägesrapport – i händelse av en pågående incident vid tidpunkten för inlämningen av den slutrapport som avses i led d – vid den tidpunkten och en slutrapport inom en månad efter deras hantering av incidenten.

3.   En unionsentitet ska, utan onödigt dröjsmål och under alla omständigheter inom 24 timmar efter att ha fått kännedom om en betydande incident, informera alla relevanta motparter i medlemsstaterna som avses i artikel 17.1 i den medlemsstat där den är belägen om att en betydande incident har inträffat.

4.   Unionens entiteter ska bland annat lämna all information som gör det möjligt för CERT-EU att fastställa eventuella entitetsövergripande konsekvenser, konsekvenser för värdmedlemsstaten eller gränsöverskridande konsekvenser efter en betydande incident. Utan att det påverkar artikel 12 ska själva anmälan inte medföra ökat ansvar för unionsentiteten.

5.   I tillämpliga fall ska unionens entiteter utan onödigt dröjsmål informera användarna av de berörda nätverks- och informationssystemen, eller andra komponenter i IKT-miljön, som potentiellt berörs av en betydande incident eller ett betydande cyberhot och, när så är lämpligt, behöver vidta riskreducerande åtgärder, om de åtgärder eller avhjälpande arrangemang som de kan vidta för att hantera denna incident eller detta hot. När så är lämpligt ska unionens entiteter informera dessa användare om det betydande cyberhotet.

6.   Om en betydande incident eller ett betydande cyberhot berör ett nätverks- och informationssystem, eller en komponent inom en unionsentitets IKT-miljö som har en avsiktlig sammankoppling med en annan unionsentitets IKT-miljö, ska CERT-EU utfärda en relevant cybersäkerhetsvarning.

7.   Unionens entiteter ska, på CERT-EU:s begäran och utan onödigt dröjsmål, förse CERT-EU med digital information som skapats genom användning av elektroniska enheter som är inblandade i deras respektive incident. CERT-EU kan tillhandahålla ytterligare uppgifter om vilka typer av uppgifter som behövs för situationsmedvetenhet och incidenthantering.

8.   CERT-EU ska var tredje månad lämna in en sammanfattande rapport till IICB, Enisa, EU Intcen och CSIRT-nätverket med anonymiserade och aggregerade data om betydande incidenter, incidenter, cyberhot, tillbud och sårbarheter enligt artikel 20 och betydande incidenter som anmälts enligt punkt 2 i den här artikeln. Den sammanfattande rapporten ska utgöra underlag till den tvåårsrapport om cybersäkerhetssituationen i unionen som antas enligt artikel 18 i direktiv (EU) 2022/2555.

9.   Senast den 8 juli 2024 ska IICB utfärda vägledningar eller rekommendationer som ytterligare specificerar formerna och formatet för samt innehållet i rapporteringen enligt den här artikeln. Vid utarbetandet av sådana riktlinjer eller rekommendationer ska IICB beakta eventuella genomförandeakter som antagits enligt artikel 23.11 i direktiv (EU) 2022/2555 och som specificerar typen av information, formatet och förfarandet för underrättelsen. CERT-EU ska sprida lämpliga tekniska detaljer för att möjliggöra proaktiv upptäckt, incidenthantering eller riskreducerande åtgärder hos unionens entiteter.

10.   Rapporteringsskyldigheterna i denna artikel ska inte omfatta

a)

säkerhetsskyddsklassificerade EU-uppgifter,

b)

uppgifter vars vidare spridning har uteslutits genom en synlig markering, såvida inte delning av denna information med CERT-EU uttryckligen har tillåtits.


whereas









keyboard_arrow_down