keyboard_tab Cyber Resilience Act 2023/2841 SV

1.   Senast den 8 september 2024 ska den interinstitutionella cybersäkerhetsstyrelse som inrättas enligt artikel 10, efter samråd med europeiska unionens cybersäkerhetsbyrå (Enisa) och efter att ha fått vägledning av CERT-EU, utfärda riktlinjer för unionens entiteter i syfte att genomföra en första översyn av cybersäkerheten och inrätta en intern ram för hantering, styrning och kontroll av cybersäkerhetsrisker enligt artikel 6, utföra mognadsbedömningar av cybersäkerheten enligt artikel 7, vidta riskhanteringsåtgärder för cybersäkerhet enligt artikel 8 och anta cybersäkerhetsplanen enligt artikel 9.

2.   Vid genomförandet av artiklarna 6–9 ska unionens entiteter beakta de riktlinjer som avses i punkt 1 i den här artikeln samt relevanta riktlinjer och rekommendationer som antagits enligt artiklarna 11 och 14.

1.   Utan onödigt dröjsmål och under alla omständigheter senast den 8 september 2025 ska varje unionsentitet, under överinseende av den högsta ledningsnivån, vidta lämpliga och proportionella tekniska, operativa och organisatoriska åtgärder för att hantera de cybersäkerhetsrisker som identifierats inom ramen, och för att förebygga eller minimera effekterna av incidenterna. Med beaktande av den senaste utvecklingen och, i tillämpliga fall, relevanta europeiska och internationella standarder, ska dessa åtgärder säkerställa en säkerhetsnivå för nätverks- och informationssystemen i hela IKT-miljön som står i proportion till cybersäkerhetsriskerna. Vid bedömningen av dessa åtgärders proportionalitet ska vederbörlig hänsyn tas till unionsentitetens grad av exponering för cybersäkerhetsrisker, dess storlek samt sannolikheten för att incidenter ska inträffa och deras allvarlighetsgrad, inbegripet deras samhälleliga, ekonomiska och interinstitutionella konsekvenser.

2.   Unionens entiteter ska vid genomförandet av riskhanteringsåtgärder för cybersäkerhet behandla åtminstone följande specifika områden:

a)	Cybersäkerhetspolicy, inbegripet åtgärder som behövs för att nå målen och prioriteringarna enligt artikel 6 samt punkt 3 i den här artikeln.

b)	Strategier för analys av cybersäkerhetsrisker och informationssystemens säkerhet.

c)	Policymål för användningen av molntjänster.

d)	Cybersäkerhetsrevision, när så är lämpligt, vilket kan inbegripa en bedömning av cybersäkerhetsrisker, sårbarhet och cyberhot, och penetrationstester som regelbundet utförs av en betrodd privat leverantör.

e)	Genomförande av rekommendationer från de cybersäkerhetsrevisioner som avses i led d genom cybersäkerhetsuppdateringar och policyuppdateringar.

f)	Organisation av cybersäkerhet, inbegripet fastställande av roller och ansvarsområden.

g)	Förvaltning av tillgångar, inbegripet inventering av IKT-tillgångar och IKT-nätverkskartografi.

h)	Säkerhets- och åtkomstkontroll för personal.

i)	Driftssäkerhet.

j)	Kommunikationssäkerhet.

k)	Förvärv, utveckling och underhåll av system, inbegripet strategier för hantering och redovisning av sårbarheter.

l)	Strategier, om möjligt, för insyn i källkoden.

m)	Säkerhet i leveranskedjan, inbegripet säkerhetsrelaterade aspekter som rör förbindelserna mellan unionsentiteten och dess direkta leverantörer eller tjänsteleverantörer.

n)	Incidenthantering och samarbete med CERT-EU, såsom underhåll av säkerhetsövervakning och loggning.

o)	Hantering av driftskontinuitet, exempelvis hantering av säkerhetskopiering och katastrofhantering samt krishantering.

p)	Främjande och utveckling av program för utbildning, kompetens, ökad medvetenhet, övning och fortbildning inom cybersäkerhet.

Vid tillämpningen av första stycket led m ska unionsentiteter ta hänsyn till de sårbarheter som är specifika för varje direkt leverantör och tjänsteleverantör och den övergripande kvaliteten på produkterna och deras leverantörers och tjänsteleverantörers cybersäkerhetspraxis, inbegripet deras förfaranden för säker utveckling.

3.   Unionens entiteter ska vidta åtminstone följande riskhanteringsåtgärder för cybersäkerhet:

a)	Tekniska arrangemang för att möjliggöra och upprätthålla distansarbete.

b)	Konkreta åtgärder för att närma sig nolltillitsprinciperna.

c)	Användning av flerfaktorsautentisering som standard i nätverks- och informationssystem.

d)	Användning av kryptografi och kryptering, särskilt totalsträckskryptering samt säkra digitala underskrifter.

e)	Om möjligt, säker röst-, video- och textkommunikation samt säkra nödkommunikationssystem inom unionsentiteten.

f)	Proaktiva åtgärder för att upptäcka och avlägsna sabotageprogram och spionprogram.

g)	Inrättande av säkerhet i leveranskedjan för programvara genom kriterier för utveckling och utvärdering av säker programvara.

h)	Upprättande och antagande av utbildningsprogram för cybersäkerhet som motsvarar de föreskrivna arbetsuppgifterna och den förväntade kapaciteten hos den högsta ledningen och personalen inom unionsentiteten med uppdrag att säkerställa ett effektivt genomförande av denna förordning.

i)	Regelbunden utbildning i cybersäkerhet för personalen.

j)	Om relevant, deltagande i riskanalyser av sammankopplingar mellan unionens entiteter.

k)

Förbättrade upphandlingsregler för att underlätta en hög gemensam cybersäkerhetsnivå genom i) att undanröja avtalsmässiga hinder som begränsar informationsutbytet från leverantörer av IKT-tjänster om incidenter, sårbarheter och cyberhot med CERT-EU, ii) att införa avtalsenliga skyldigheter att rapportera incidenter, sårbarheter och cyberhot samt att ha lämpliga mekanismer för hantering och övervakning av incidenter.

1.   Härigenom inrättas en interinstitutionell cybersäkerhetsstyrelse (IICB).

2.   IICB ska ansvara för att

a)	övervaka och stödja unionsentiteternas genomförande av denna förordning,

b)	övervaka CERT-EU:s genomförande av de allmänna prioriteringarna och målen och ge CERT-EU strategisk ledning.

3.   IICB ska bestå av följande:

a)

En företrädare som utses av var och en av följande: i) Europaparlamentet. ii) europeiska rådet. iii) europeiska unionens råd. iv) Kommissionen. v) europeiska unionens domstol. vi) europeiska centralbanken. vii) Revisionsrätten. viii) europeiska utrikestjänsten. ix) europeiska ekonomiska och sociala kommittén. x) europeiska regionkommittén. xi) europeiska investeringsbanken. xii) europeiska kompetenscentrumet för cybersäkerhet inom näringsliv, teknik och forskning. xiii) Enisa. xiv) europeiska datatillsynsmannen (EDPS). xv) europeiska unionens rymdprogrambyrå.

b)	Tre andra företrädare än de som avses i led a, som utses av EU-byråernas nätverk (EUAN) på grundval av ett förslag från dess rådgivande IKT-kommitté, att företräda intressena för unionens organ och byråer som driver sin egen IKT-miljö.

De unionsentiteter som är företrädda i IICB ska sträva efter att uppnå en jämn könsfördelning bland de utsedda företrädarna.

4.   Ledamöterna i IICB får bistås av en suppleant. Ordföranden får bjuda in andra företrädare för de unionsentiteter som avses i punkt 3 eller för andra unionsentiteter att delta i IICB:s möten utan rösträtt.

5.   CERT-EU:s chef och ordförandena för samarbetsgruppen, CSIRT-nätverket och EU-CyCLONe, som inrättats enligt artikel 14, 15 respektive 16 i direktiv (EU) 2022/2555, eller deras suppleanter, får delta som observatörer i IICB:s möten. I undantagsfall får IICB, i enlighet med sin interna arbetsordning, fatta ett annat beslut.

6.   IICB ska själv anta sin interna arbetsordning.

7.   IICB ska utse en ordförande bland sina ledamöter, i enlighet med sin arbetsordning, för en period på tre år. Ordförandens suppleant ska bli ordinarie ledamot av IICB för samma period.

8.   IICB ska sammanträda minst tre gånger om året på ordförandens initiativ, på begäran av CERT-EU eller på begäran av någon av dess ledamöter.

9.   Varje ledamot av IICB ska ha en röst. IICB:s beslut ska fattas med enkel majoritet om inte annat föreskrivs i denna förordning. IICB:s ordförande ska inte ha rösträtt utom vid lika röstetal, då ordföranden får avge en utslagsröst.

10.   IICB får agera genom ett förenklat skriftligt förfarande som inleds i enlighet med dess interna arbetsordning. Enligt det förfarandet ska det relevanta beslutet anses vara godkänt inom den tidsram som fastställts av ordföranden, utom i de fall då en ledamot har invändningar.

11.   IICB:s sekretariat ska tillhandahållas av kommissionen och ska vara ansvarigt inför IICB:s ordförande.

12.   De företrädare som utsetts av EUAN ska vidarebefordra IICB:s beslut till EUAN:s medlemmar. Alla EUAN:s medlemmar ska ha rätt att med dessa företrädare eller IICB:s ordförande ta upp alla frågor som de anser att IICB bör uppmärksammas på.

13.   IICB får inrätta en verkställande kommitté som ska bistå den i dess arbete och får delegera vissa av sina arbetsuppgifter och befogenheter till den. IICB ska fastställa den verkställande kommitténs arbetsordning, inbegripet dess arbetsuppgifter och befogenheter och dess ledamöters mandatperioder.

14.   Senast den 8 januari 2025 och därefter årligen ska IICB lämna en rapport till Europaparlamentet och rådet med närmare uppgifter om hur genomförandet av denna förordning fortskrider och särskilt om omfattningen av CERT-EU:s samarbete med motparterna i var och en av medlemsstaterna. Rapporten ska utgöra underlag till den tvåårsrapport om cybersäkerhetssituationen i unionen som antas enligt artikel 18 i direktiv (EU) 2022/2555.

1.   CERT-EU:s uppdrag ska vara att bidra till säkerheten i unionsentiteters icke-säkerhetsskyddsklassificerade IKT-miljö genom att ge dem råd om cybersäkerhet, hjälpa dem att förebygga, upptäcka, hantera, begränsa, bemöta och återställa efter incidenter och genom att fungera som deras nav för utbyte av cybersäkerhetsinformation och samordning av incidenthantering.

2.   CERT-EU ska samla in, hantera, analysera och dela information med unionens entiteter om cyberhot, sårbarheter och incidenter som rör icke-säkerhetsskyddsklassificerad IKT-infrastruktur. CERT-EU ska samordna hanteringen av incidenter på interinstitutionell nivå och på unionsentitetsnivå, bland annat genom att ombesörja eller samordna tillhandahållandet av specialiserat operativt stöd.

3.   CERT-EU ska utföra följande arbetsuppgifter för unionens entiteter:

a)	Stödja dem vid genomförandet av denna förordning och bidra till samordningen av genomförandet av denna förordning genom de åtgärder som förtecknas i artikel 14.1 eller genom ad hoc-rapporter som IICB begär.

b)	Erbjuda standardiserade CSIRT-tjänster till unionens entiteter med hjälp av ett paket av cybersäkerhetstjänster som beskrivs i dess tjänstekatalog (baslinjetjänster).

c)	Upprätthålla ett nätverk av kollegor och partner för att stödja de tjänster som beskrivs i artiklarna 17 och 18.

d)	Uppmärksamma IICB på alla problem som rör genomförandet av denna förordning och genomförandet av vägledningarna, rekommendationerna och uppmaningarna till åtgärder.

e)	På grundval av den information som avses i punkt 2 och i nära samarbete med Enisa bidra till unionens cybersituationsmedvetenhet.

f)	Samordna hanteringen av större incidenter.

g)	Agera för unionsentiteternas räkning som motsvarighet till den samordnare som utsetts för samordnad information om sårbarheter enligt artikel 12.1 i direktiv (EU) 2022/2555.

h)	På begäran av en unionsentitet, tillhandahålla proaktiv, icke-inkräktande skanning av den unionsentitetens allmänt tillgängliga nätverks- och informationssystem.

Den information som avses i första stycket e ska delas med IICB, CSIRT-nätverket och europeiska unionens underrättelse- och lägescentral (EU-Intcen), när så är tillämpligt och lämpligt, och omfattas av lämpliga överenskommelser om konfidentialitet.

4.   CERT-EU får i enlighet med artikel 17 eller 18, beroende på vad som är lämpligt, samarbeta med relevanta cybersäkerhetsgrupper inom unionen och dess medlemsstater, bland annat på följande områden:

a)	Beredskap, incidentsamordning, informationsutbyte och krishantering på teknisk nivå i ärenden som rör unionens entiteter.

b)	Operativt samarbete med CSIRT-nätverket, inbegripet om ömsesidigt bistånd.

c)	Underrättelser om cyberhot, inbegripet situationsmedvetenhet.

d)	Vilket ämne som helst som kräver CERT-EU:s tekniska cybersäkerhetsexpertis.

5.   Inom sitt befogenhetsområde ska CERT-EU inleda ett strukturerat samarbete med Enisa om kapacitetsuppbyggnad, operativt samarbete och långsiktiga strategiska analyser av cyberhot i enlighet med förordning (EU) 2019/881. CERT-EU får samarbeta och utbyta information med Europols europeiska it-brottscentrum.

6.   CERT-EU får tillhandahålla följande tjänster som inte beskrivs i dess tjänstekatalog (avgiftsbelagda tjänster):

a)

Andra tjänster som stöder cybersäkerheten i unionsentiteternas IKT-miljö än dem som avses i punkt 3, på grundval av servicenivåavtal och förutsatt att det finns tillgängliga resurser, särskilt omfattande övervakning av nätverk, även med dygnet-runt-bevakning i första ledet för mycket allvarliga cyberhot.

b)	Andra tjänster som stöder unionsentiteternas cybersäkerhetsinsatser eller cybersäkerhetsprojekt än de som skyddar deras IKT-miljö, på grundval av skriftliga avtal och med förhandsgodkännande från IICB.

c)	Proaktiv skanning, på begäran, av den berörda unionsentitetens nätverks- och informationssystem för att upptäcka sårbarheter med en potentiellt betydande inverkan.

d)	Tjänster som stöder säkerheten i IKT-miljön hos andra organisationer än unionens entiteter vilka har ett nära samarbete med unionens entiteter, till exempel genom att få arbetsuppgifter och ansvar tilldelade enligt unionsrätten, på grundval av skriftliga avtal och med förhandsgodkännande från IICB.

Med avseende på första stycket d, får CERT-EU undantagsvis, med IICB:s förhandsgodkännande, ingå servicenivåavtal med andra entiteter än unionens entiteter.

7.   CERT-EU ska anordna och får delta i cybersäkerhetsövningar eller rekommendera deltagande i befintliga övningar, i tillämpliga fall i nära samarbete med Enisa, för att testa unionsentiteternas cybersäkerhetsnivå.

8.   CERT-EU får stödja unionens entiteter när det gäller incidenter i nätverks- och informationssystem som hanterar säkerhetsskyddsklassificerade EU-uppgifter om de berörda unionsentiteterna uttryckligen begär detta i enlighet med deras respektive förfaranden. Tillhandahållandet av stöd från CERT-EU enligt denna punkt ska inte påverka tillämpliga bestämmelser om skyddet av säkerhetsskyddsklassificerade uppgifter.

9.   CERT-EU ska informera unionens entiteter om sina förfaranden och processer för incidenthantering.

10.   CERT-EU ska, med en hög grad av konfidentialitet och tillförlitlighet, via lämpliga samarbetsmekanismer och rapporteringsvägar, bidra till relevant och anonymiserad information om större incidenter och det sätt på vilket de hanterades. Denna information ska ingå i den rapport som avses i artikel 10.14.

11.   CERT-EU ska i samarbete med EDPS stödja berörda unionsentiteter när de hanterar incidenter som medför personuppgiftsincidenter, utan att det påverkar EDPS befogenheter och arbetsuppgifter som tillsynsmyndighet enligt förordning (EU) 2018/1725.

12.   CERT-EU får, om unionsentiteternas politiska avdelningar uttryckligen så begär, tillhandahålla teknisk rådgivning eller tekniska synpunkter i relevanta politiska frågor.

1.   IICB ska, senast den 8 januari 2025 och därefter årligen, med bistånd av CERT-EU rapportera till kommissionen om genomförandet av denna förordning. IICB får rekommendera kommissionen att se över denna förordning.

2.   Kommissionen ska, senast den 8 januari 2027 och därefter vartannat år, bedöma och rapportera om genomförandet av denna förordning och om den erfarenhet som gjorts på strategisk och operativ nivå till Europaparlamentet och rådet.

Den rapport som avses i första stycket i denna punkt ska innehålla den översyn som avses i artikel 16.1 om möjligheten att inrätta CERT-EU som unionsbyrå.

3.   Kommissionen ska, senast den 8 januari 2029, utvärdera hur denna förordning fungerar och lämna en rapport till Europaparlamentet, rådet, europeiska ekonomiska och sociala kommittén och Regionkommittén. Kommissionen ska också utvärdera lämpligheten i att inkludera nätverks- och informationssystem som hanterar säkerhetsskyddsklassificerade EU-uppgifter inom ramen för denna förordning, med beaktande av andra unionsrättsakter som är tillämpliga på dessa system. Rapporten ska vid behov åtföljas av ett lagstiftningsförslag.