keyboard_tab Cyber Resilience Act 2023/2841 SV

1.   Som en uppföljning av slutsatsen från den mognadsbedömning av cybersäkerheten som utförts enligt artikel 7 och med beaktande av de tillgångar och cybersäkerhetsrisker som identifierats i ramen samt de riskhanteringsåtgärder för cybersäkerhet som vidtagits enligt artikel 8, ska varje unionsentitets högsta ledningsnivå godkänna en cybersäkerhetsplan utan onödigt dröjsmål, och under alla omständigheter senaste den 8 januari 2026. Cybersäkerhetsplanen ska syfta till att öka unionsentitetens övergripande cybersäkerhet och ska därigenom bidra till att förbättra en hög gemensam cybersäkerhetsnivå inom unionsentiteterna. Cybersäkerhetsplanen ska omfatta åtminstone de riskhanteringsåtgärder för cybersäkerhet som vidtagits enligt artikel 8. Cybersäkerhetsplanen ska ses över vartannat år, eller mer frekvent vid behov, efter de mognadsbedömningar av cybersäkerheten som gjorts enligt artikel 7 eller en annan betydande översyn av ramen.

2.   Cybersäkerhetsplanen ska omfatta unionsentitetens cyberkrishanteringsplan för större incidenter.

3.   Unionsentiteten ska överlämna sin färdiga cybersäkerhetsplan till den interinstitutionella cybersäkerhetsstyrelse som inrättas enligt artikel 10.

1.   IICB ska i enligt artikel 10.2 och artikel 11 effektivt övervaka hur unionens entiteter genomför denna förordning och antagna vägledningar, rekommendationer och uppmaningar till åtgärder. IICB får begära den information eller dokumentation som är nödvändig för detta ändamål från unionens entiteter. Vid antagande av efterlevnadsåtgärder enligt denna artikel, om den berörda unionsentiteten är direkt företrädd i IICB, ska denna unionsentitet inte ha rösträtt.

2.   Om IICB konstaterar att en unionsentitet inte har genomfört denna förordning på effektivt sätt eller de vägledningar, rekommendationer eller uppmaningar till åtgärder i enlighet därmed får den, utan att det påverkar den berörda unionsentitetens interna förfaranden och efter att den berörda unionsentiteten har fått möjlighet att framföra sina synpunkter:

a)	lämna ett motiverat yttrande till den berörda unionsentiteten med konstaterade brister i genomförandet av denna förordning,

b)	efter samråd med CERT-EU ge vägledningar till den berörda unionsentiteten för att säkerställa att dess ram, riskhanteringsåtgärder för cybersäkerhet, cybersäkerhetsplan och rapportering är i överensstämmelse med denna förordning inom en angiven period,

c)	utfärda en varning för att åtgärda konstaterade brister inom en angiven period, inbegripet rekommendationer om ändring av de åtgärder som antagits av den berörda unionsentiteten i enlighet med denna förordning,

d)	utfärda ett motiverat meddelande till den berörda unionsentiteten, i händelse av att brister som konstaterats i en varning som utfärdats enligt led c inte åtgärdats i tillräcklig utsträckning inom den angivna perioden,

e)	utfärda i) en rekommendation om att en revision ska utföras, eller ii) en begäran om att en revision ska utföras av en tredje parts revisionstjänst,

f)	informera, i tillämpliga fall och inom ramen för sitt mandat, revisionsrätten om den påstådda bristande efterlevnaden,

g)	utfärda en rekommendation om att alla medlemsstater och unionsentiteter inför ett tillfälligt stopp för dataflöden till den berörda unionsentiteten.

Vid tillämpning av första stycket c ska varningens målgrupp begränsas på lämpligt sätt, när så är nödvändigt med tanke på cybersäkerhetsrisken.

Varningar och rekommendationer som utfärdas enligt första stycket ska riktas till den berörda unionsentitetens högsta ledningsnivå.

3.   Om IICB har antagit åtgärder enligt punkt 2, första stycket a–g ska den berörda unionsentiteten lämna uppgifter om de åtgärder som vidtagits och insatser som gjorts för att åtgärda de påstådda brister som IICB konstaterat. Unionsentiteten ska lämna in dessa uppgifter inom en rimlig tidsperiod som ska fastställas i överenskommelse med IICB.

4.   Om IICB anser att en unionsentitet på ett ihållande sätt överträder denna förordning till direkt följd av handlingar eller försummelser från en tjänsteman eller annan anställd i unionen, inbegripet på högsta ledningsnivå, ska IICB begära att den berörda unionsentiteten vidtar lämpliga åtgärder, bland annat begära att den överväger disciplinära åtgärder i enlighet med de regler och förfaranden som fastställs i tjänsteföreskrifterna och andra tillämpliga regler och förfaranden. För detta ändamål ska IICB överföra nödvändig information till den berörda unionsentiteten.

5.   Om unionsentiteter meddelar att de inte kan hålla de tidsfrister som anges i artiklarna 6.1 och 8.1 får IICB i vederbörligen motiverade fall, med beaktande av unionsentitetens storlek, godkänna en förlängning av dessa tidsfrister.

1.   CERT-EU får samarbeta med andra motparter i unionen än dem som avses i artikel 17 vilka omfattas av unionens cybersäkerhetskrav, inbegripet branschspecifika motparter, om verktyg och metoder, såsom teknik, taktik, förfaranden och bästa praxis, och om cyberhot och sårbarheter. För allt samarbete med sådana motparter ska CERT-EU från fall till fall inhämta förhandsgodkännande från IICB. När CERT-EU upprättar samarbete med sådana motparter ska det informera alla de relevanta motparter i medlemsstaterna som avses i artikel 17.1, i den medlemsstat där motparten är belägen. När så är tillämpligt och lämpligt ska sådant samarbete och villkoren för detta, inbegripet när det gäller cybersäkerhet, dataskydd och informationshantering, fastställas i särskilda överenskommelser om konfidentialitet, såsom avtal eller administrativa arrangemang. Överenskommelser om konfidentialitet ska inte kräva något förhandsgodkännande från IICB, men IICB:s ordförande ska informeras. I händelse av ett brådskande och överhängande behov av att utbyta cybersäkerhetsinformation, i unionsentiteternas eller en annan parts intresse, får CERT-EU göra det med en entitet vars särskilda kompetens, kapacitet och expertis rimligen krävs för att tillgodose ett sådant brådskande och överhängande behov, även om CERT-EU inte har någon överenskommelse om konfidentialitet med den entiteten. I sådana fall ska CERT-EU omedelbart informera IICB:s ordförande och rapportera till IICB genom regelbundna rapporter eller möten.

2.   CERT-EU får samarbeta med partner, såsom kommersiella entiteter, inbegripet branschspecifika entiteter, internationella organisationer, nationella entiteter eller enskilda experter utanför unionen, för att samla in information om allmänna och specifika cyberhot, tillbud, sårbarheter och möjliga motåtgärder. För ett bredare samarbete med sådana partner ska CERT-EU från fall till fall inhämta förhandsgodkännande från IICB.

3.   CERT-EU får, med samtycke från den unionsentitet som berörs av en incident och förutsatt att det finns en överenskommelse eller ett avtal om konfidentalitet med den relevanta motparten eller partnern, lämna information om den specifika incidenten till de motparter eller partner som avses i punkterna 1 och 2 endast i syfte att bidra till dess analys.

1.   För att på operativ nivå stödja en samordnad hantering av större incidenter som berör unionens entiteter och bidra till ett regelbundet utbyte av relevant information mellan unionens entiteter och med medlemsstaterna ska IICB i enlighet med artikel 11 led q, i nära samarbete med CERT-EU och Enisa, upprätta en cyberkrishanteringsplan på grundval av den verksamhet som avses i artikel 22.2. Cyberkrishanteringsplanen ska innehålla åtminstone följande:

a)	Arrangemang för samordning och informationsflöde mellan unionens entiteter för hantering av större incidenter på operativ nivå.

b)	Gemensamma operationella standardförfaranden (SOP).

c)	En gemensam taxonomi för större incidenters allvarlighetsgrad och kriströskelpunkter.

d)	Regelbundna övningar.

e)	Uppgift om vilka säkra kommunikationskanaler som ska användas.

2.   Kommissionens företrädare i IICB ska, med förbehåll för den cyberkrishanteringsplan som upprättats enligt punkt 1 i denna artikel och utan att det påverkar tillämpningen av artikel 16.2 första stycket i direktiv (EU) 2022/2555, vara kontaktpunkt för utbyte av relevant information om större incidenter med EU-CyCLONe.

3.   CERT-EU ska samordna unionsentiteternas hantering av större incidenter. Det ska föra en förteckning över den tillgängliga tekniska expertis som skulle behövas för incidenthantering i händelse av större incidenter och bistå IICB med att samordna unionsentiteters cyberkrishanteringsplaner för sådana större incidenter som avses i artikel 9 2.

4.   Unionens entiteter ska bidra till förteckningen över teknisk expertis genom att tillhandahålla en årligen uppdaterad förteckning över experter som finns tillgängliga inom respektive organisation med detaljerade uppgifter om deras specifika tekniska kompetens.