keyboard_tab Cyber Resilience Act 2023/2841 SV
BG CS DA DE EL EN ES ET FI FR GA HR HU IT LV LT MT NL PL PT RO SK SL SV print pdf
- 2 Art. 8 Riskhanteringsåtgärder för cybersäkerhet
- 1 Art. 9 Cybersäkerhetsplaner
- 1 Art. 21 Rapporteringsskyldigheter
- 3 Art. 25 Översyn
- Artikel 26 Ikraftträdande
KAPITEL I
ALLMÄNNA BESTÄMMELSER
KAPITEL II
ÅTGÄRDER FÖR EN HÖG GEMENSAM CYBERSÄKERHETSNIVÅ
KAPITEL III
INTERINSTITUTIONELL CYBERSÄKERHETSSTYRELSE
KAPITEL IV
CERT-EU
KAPITEL V
SAMARBETS- OCH RAPPORTERINGSKRAV
KAPITEL VI
SLUTBESTÄMMELSER
- för 71
- eller 37
- artikel 34
- till 28
- cert-eu 26
- enligt 24
- denna 24
- betydande 18
- förordning 18
- cybersäkerhet 17
- entiteter 16
- får 16
- dess 15
- unionens 15
- iicb 15
- inom 15
- europeiska 14
- avses 14
- från 13
- samt 13
- utan 12
- genomförandet 12
- incidenter 12
- ramen 12
- unionsentitet 11
- incident 11
- efter 11
- åtgärder 10
- inbegripet 10
- andra 9
- dröjsmål 9
- unionsentiteten 9
- fall 9
- deras 9
- varje 9
- cybersäkerheten 9
- onödigt 9
- när 9
- hantering 9
- cybersäkerhetsrisker 9
- genom 8
- unionsentitetens 8
- högsta 8
- incidenten 8
- konsekvenser 8
- cyberhot 8
- iicb 8
- dessa 8
- incidenthantering 7
- tillämpliga 7
Artikel 5
Genomförande av åtgärder
1. senast den 8 september 2024 ska den interinstitutionella cybersäkerhetsstyrelse som inrättas enligt artikel 10, efter samråd med Europeiska unionens cybersäkerhetsbyrå (Enisa) och efter att ha fått vägledning av CERT-EU, utfärda riktlinjer för unionens entiteter i syfte att genomföra en första översyn av cybersäkerheten och inrätta en intern ram för hantering, styrning och kontroll av cybersäkerhetsrisker enligt artikel 6, utföra mognadsbedömningar av cybersäkerheten enligt artikel 7, vidta riskhanteringsåtgärder för cybersäkerhet enligt artikel 8 och anta cybersäkerhetsplanen enligt artikel 9.
2. Vid genomförandet av artiklarna 6–9 ska unionens entiteter beakta de riktlinjer som avses i punkt 1 i den här artikeln samt relevanta riktlinjer och rekommendationer som antagits enligt artiklarna 11 och 14.
Artikel 6
Ram för hantering, styrning och kontroll av cybersäkerhetsrisker
1. senast den 8 april 2025 ska varje unionsentitet, efter att ha genomfört en första översyn av cybersäkerheten, såsom en revision, inrätta en intern ram för hantering, styrning och kontroll av cybersäkerhetsrisker (ramen). Inrättandet av ramen ska övervakas av och ske under ansvar av unionsentitetens högsta ledningsnivå.
2. Ramen ska omfatta hela den icke-säkerhetsskyddsklassificerade IKT-miljön för unionsentiteten i fråga, inbegripet alla IKT-miljöer på plats, nätverk för operativ teknik, utkontrakterade tillgångar och tjänster i molnbaserade miljöer eller som förvaltas av tredje part, mobila enheter, interna nätverk, företagsnätverk som inte är anslutna till internet och alla enheter som är anslutna till dessa miljöer (IKT-miljön). Ramen ska bygga på en allriskstrategi.
3. Ramen ska säkerställa en hög cybersäkerhetsnivå. Ramen ska fastställa interna strategier för cybersäkerhet, inbegripet mål och prioriteringar, för säkerheten i nätverks- och informationssystem samt roller och ansvarsområden för unionsentitetens personal som har till uppgift att säkerställa ett effektivt genomförande av denna förordning. Ramen ska också innehålla mekanismer för att mäta hur effektivt genomförandet är.
4. Ramen ska ses över regelbundet mot bakgrund av de föränderliga cybersäkerhetsriskerna, och åtminstone vart fjärde år. När så är lämpligt och på begäran från den interinstitutionella cybersäkerhetsstyrelse som inrättas enligt artikel 10, får ramen för en unionsentitet uppdateras på grundval av vägledning från CERT-EU avseende identifierade incidenter eller eventuella konstaterade brister i genomförandet av denna förordning.
5. Varje unionsentitets högsta ledningsnivå ska ansvara för genomförandet av denna förordning och ska övervaka att dess organisation fullgör sina skyldigheter i fråga om ramen.
6. När så är lämpligt och utan att det påverkar dess ansvar för genomförandet av denna förordning får varje unionsentitets högsta ledningsnivå delegera vissa skyldigheter enligt denna förordning till högre tjänstemän i den mening som avses i artikel 29.2 i tjänsteföreskrifterna eller andra tjänstemän på motsvarande nivå inom den berörda unionsentiteten. Även om dessa skyldigheter delegeras kan den högsta ledningsnivån hållas ansvarig för den berörda unionsentitetens överträdelser av denna förordning.
7. Varje unionsentitet ska ha effektiva mekanismer för att säkerställa att en lämplig andel av IKT-budgeten spenderas på cybersäkerhet. Vid fastställandet av denna andel ska vederbörlig hänsyn tas till ramen.
8. Varje unionsentitet ska utse en lokal cybersäkerhetsansvarig eller motsvarande funktion som ska fungera som dess gemensamma kontaktpunkt för alla aspekter av cybersäkerhet. Den lokala cybersäkerhetsansvariga ska underlätta genomförandet av denna förordning och regelbundet rapportera om genomförandet direkt till den högsta ledningsnivån. Utan att det påverkar den lokala cybersäkerhetsansvarigas funktion som den gemensamma kontaktpunkten i varje unionsentitet får en unionsentitet delegera vissa av den lokala cybersäkerhetsansvarigas arbetsuppgifter när det gäller genomförandet av denna förordning till CERT-EU på grundval av ett servicenivåavtal mellan den unionsentiteten och CERT-EU, eller så får arbetsuppgifterna delas mellan flera unionsentiteter. När dessa arbetsuppgifter delegeras till CERT-EU ska den interinstitutionella cybersäkerhetsstyrelse som inrättas enligt artikel 10 besluta om huruvida tillhandahållandet av denna tjänst ska ingå i CERT-EU:s baslinjetjänster, med beaktande av den berörda unionsentitetens personalresurser och ekonomiska resurser. Varje unionsentitet ska utan onödigt dröjsmål meddela CERT-EU om utsedda lokala cybersäkerhetsansvariga och alla senare ändringar därav.
CERT-EU ska upprätta och föra en uppdaterad förteckning över utsedda lokala cybersäkerhetsansvariga.
9. Högre tjänstemän i den mening som avses i artikel 29.2 i tjänsteföreskrifterna eller andra tjänstemän på motsvarande nivå i varje unionsentitet samt all relevant personal som har till uppgift att genomföra de riskhanteringsåtgärder och att uppfylla de skyldigheter avseende cybersäkerhet som fastställs i denna förordning, ska regelbundet genomgå särskild utbildning för att få tillräckliga kunskaper och färdigheter så att de kan förstå och bedöma cybersäkerhetsrisker och rutiner för hantering av cybersäkerhet och deras inverkan på unionsentitetens verksamhet.
Artikel 7
Mognadsbedömningar av cybersäkerheten
1. senast den 8 juli 2025 och minst vartannat år därefter ska varje unionsentitet utföra en mognadsbedömning av cybersäkerheten omfattande alla delar av dess IKT-miljö.
2. Mognadsbedömningarna av cybersäkerheten ska, när så är lämpligt, utföras med hjälp av en specialiserad tredje part.
3. Unionsentiteter med liknande strukturer får samarbeta vid utförandet av mognadsbedömningar av cybersäkerhet som avser deras respektive entiteter.
4. På grundval av en begäran från den interinstitutionella cybersäkerhetsstyrelse som inrättas enligt artikel 10, och med uttryckligt samtycke från den berörda unionsentiteten, får resultaten av en mognadsbedömning av cybersäkerheten diskuteras inom styrelsen eller den informella gruppen av lokala cybersäkerhetsansvariga i syfte att dra lärdom av tidigare erfarenheter och utbyta bästa praxis.
Artikel 8
Riskhanteringsåtgärder för cybersäkerhet
1. Utan onödigt dröjsmål och under alla omständigheter senast den 8 september 2025 ska varje unionsentitet, under överinseende av den högsta ledningsnivån, vidta lämpliga och proportionella tekniska, operativa och organisatoriska åtgärder för att hantera de cybersäkerhetsrisker som identifierats inom ramen, och för att förebygga eller minimera effekterna av incidenterna. Med beaktande av den senaste utvecklingen och, i tillämpliga fall, relevanta europeiska och internationella standarder, ska dessa åtgärder säkerställa en säkerhetsnivå för nätverks- och informationssystemen i hela IKT-miljön som står i proportion till cybersäkerhetsriskerna. Vid bedömningen av dessa åtgärders proportionalitet ska vederbörlig hänsyn tas till unionsentitetens grad av exponering för cybersäkerhetsrisker, dess storlek samt sannolikheten för att incidenter ska inträffa och deras allvarlighetsgrad, inbegripet deras samhälleliga, ekonomiska och interinstitutionella konsekvenser.
2. Unionens entiteter ska vid genomförandet av riskhanteringsåtgärder för cybersäkerhet behandla åtminstone följande specifika områden:
| a) | Cybersäkerhetspolicy, inbegripet åtgärder som behövs för att nå målen och prioriteringarna enligt artikel 6 samt punkt 3 i den här artikeln. |
| b) | Strategier för analys av cybersäkerhetsrisker och informationssystemens säkerhet. |
| c) | Policymål för användningen av molntjänster. |
| d) | Cybersäkerhetsrevision, när så är lämpligt, vilket kan inbegripa en bedömning av cybersäkerhetsrisker, sårbarhet och cyberhot, och penetrationstester som regelbundet utförs av en betrodd privat leverantör. |
| e) | Genomförande av rekommendationer från de cybersäkerhetsrevisioner som avses i led d genom cybersäkerhetsuppdateringar och policyuppdateringar. |
| f) | Organisation av cybersäkerhet, inbegripet fastställande av roller och ansvarsområden. |
| g) | Förvaltning av tillgångar, inbegripet inventering av IKT-tillgångar och IKT-nätverkskartografi. |
| h) | Säkerhets- och åtkomstkontroll för personal. |
| i) | Driftssäkerhet. |
| j) | Kommunikationssäkerhet. |
| k) | Förvärv, utveckling och underhåll av system, inbegripet strategier för hantering och redovisning av sårbarheter. |
| l) | Strategier, om möjligt, för insyn i källkoden. |
| m) | Säkerhet i leveranskedjan, inbegripet säkerhetsrelaterade aspekter som rör förbindelserna mellan unionsentiteten och dess direkta leverantörer eller tjänsteleverantörer. |
| n) | Incidenthantering och samarbete med CERT-EU, såsom underhåll av säkerhetsövervakning och loggning. |
| o) | Hantering av driftskontinuitet, exempelvis hantering av säkerhetskopiering och katastrofhantering samt krishantering. |
| p) | Främjande och utveckling av program för utbildning, kompetens, ökad medvetenhet, övning och fortbildning inom cybersäkerhet. |
Vid tillämpningen av första stycket led m ska unionsentiteter ta hänsyn till de sårbarheter som är specifika för varje direkt leverantör och tjänsteleverantör och den övergripande kvaliteten på produkterna och deras leverantörers och tjänsteleverantörers cybersäkerhetspraxis, inbegripet deras förfaranden för säker utveckling.
3. Unionens entiteter ska vidta åtminstone följande riskhanteringsåtgärder för cybersäkerhet:
| a) | Tekniska arrangemang för att möjliggöra och upprätthålla distansarbete. |
| b) | Konkreta åtgärder för att närma sig nolltillitsprinciperna. |
| c) | Användning av flerfaktorsautentisering som standard i nätverks- och informationssystem. |
| d) | Användning av kryptografi och kryptering, särskilt totalsträckskryptering samt säkra digitala underskrifter. |
| e) | Om möjligt, säker röst-, video- och textkommunikation samt säkra nödkommunikationssystem inom unionsentiteten. |
| f) | Proaktiva åtgärder för att upptäcka och avlägsna sabotageprogram och spionprogram. |
| g) | Inrättande av säkerhet i leveranskedjan för programvara genom kriterier för utveckling och utvärdering av säker programvara. |
| h) | Upprättande och antagande av utbildningsprogram för cybersäkerhet som motsvarar de föreskrivna arbetsuppgifterna och den förväntade kapaciteten hos den högsta ledningen och personalen inom unionsentiteten med uppdrag att säkerställa ett effektivt genomförande av denna förordning. |
| i) | Regelbunden utbildning i cybersäkerhet för personalen. |
| j) | Om relevant, deltagande i riskanalyser av sammankopplingar mellan unionens entiteter. |
| k) | Förbättrade upphandlingsregler för att underlätta en hög gemensam cybersäkerhetsnivå genom
|
Artikel 9
Cybersäkerhetsplaner
1. Som en uppföljning av slutsatsen från den mognadsbedömning av cybersäkerheten som utförts enligt artikel 7 och med beaktande av de tillgångar och cybersäkerhetsrisker som identifierats i ramen samt de riskhanteringsåtgärder för cybersäkerhet som vidtagits enligt artikel 8, ska varje unionsentitets högsta ledningsnivå godkänna en cybersäkerhetsplan utan onödigt dröjsmål, och under alla omständigheter senaste den 8 januari 2026. Cybersäkerhetsplanen ska syfta till att öka unionsentitetens övergripande cybersäkerhet och ska därigenom bidra till att förbättra en hög gemensam cybersäkerhetsnivå inom unionsentiteterna. Cybersäkerhetsplanen ska omfatta åtminstone de riskhanteringsåtgärder för cybersäkerhet som vidtagits enligt artikel 8. Cybersäkerhetsplanen ska ses över vartannat år, eller mer frekvent vid behov, efter de mognadsbedömningar av cybersäkerheten som gjorts enligt artikel 7 eller en annan betydande översyn av ramen.
2. Cybersäkerhetsplanen ska omfatta unionsentitetens cyberkrishanteringsplan för större incidenter.
3. Unionsentiteten ska överlämna sin färdiga cybersäkerhetsplan till den interinstitutionella cybersäkerhetsstyrelse som inrättas enligt artikel 10.
KAPITEL III
INTERINSTITUTIONELL CYBERSÄKERHETSSTYRELSE
Artikel 10
Interinstitutionell cybersäkerhetsstyrelse
1. Härigenom inrättas en interinstitutionell cybersäkerhetsstyrelse (IICB).
2. IICB ska ansvara för att
| a) | övervaka och stödja unionsentiteternas genomförande av denna förordning, |
| b) | övervaka CERT-EU:s genomförande av de allmänna prioriteringarna och målen och ge CERT-EU strategisk ledning. |
3. IICB ska bestå av följande:
| a) | En företrädare som utses av var och en av följande:
|
| b) | Tre andra företrädare än de som avses i led a, som utses av EU-byråernas nätverk (EUAN) på grundval av ett förslag från dess rådgivande IKT-kommitté, att företräda intressena för unionens organ och byråer som driver sin egen IKT-miljö. |
De unionsentiteter som är företrädda i IICB ska sträva efter att uppnå en jämn könsfördelning bland de utsedda företrädarna.
4. Ledamöterna i IICB får bistås av en suppleant. Ordföranden får bjuda in andra företrädare för de unionsentiteter som avses i punkt 3 eller för andra unionsentiteter att delta i IICB:s möten utan rösträtt.
5. CERT-EU:s chef och ordförandena för samarbetsgruppen, CSIRT-nätverket och EU-CyCLONe, som inrättats enligt artikel 14, 15 respektive 16 i direktiv (EU) 2022/2555, eller deras suppleanter, får delta som observatörer i IICB:s möten. I undantagsfall får IICB, i enlighet med sin interna arbetsordning, fatta ett annat beslut.
6. IICB ska själv anta sin interna arbetsordning.
7. IICB ska utse en ordförande bland sina ledamöter, i enlighet med sin arbetsordning, för en period på tre år. Ordförandens suppleant ska bli ordinarie ledamot av IICB för samma period.
8. IICB ska sammanträda minst tre gånger om året på ordförandens initiativ, på begäran av CERT-EU eller på begäran av någon av dess ledamöter.
9. Varje ledamot av IICB ska ha en röst. IICB:s beslut ska fattas med enkel majoritet om inte annat föreskrivs i denna förordning. IICB:s ordförande ska inte ha rösträtt utom vid lika röstetal, då ordföranden får avge en utslagsröst.
10. IICB får agera genom ett förenklat skriftligt förfarande som inleds i enlighet med dess interna arbetsordning. Enligt det förfarandet ska det relevanta beslutet anses vara godkänt inom den tidsram som fastställts av ordföranden, utom i de fall då en ledamot har invändningar.
11. IICB:s sekretariat ska tillhandahållas av kommissionen och ska vara ansvarigt inför IICB:s ordförande.
12. De företrädare som utsetts av EUAN ska vidarebefordra IICB:s beslut till EUAN:s medlemmar. Alla EUAN:s medlemmar ska ha rätt att med dessa företrädare eller IICB:s ordförande ta upp alla frågor som de anser att IICB bör uppmärksammas på.
13. IICB får inrätta en verkställande kommitté som ska bistå den i dess arbete och får delegera vissa av sina arbetsuppgifter och befogenheter till den. IICB ska fastställa den verkställande kommitténs arbetsordning, inbegripet dess arbetsuppgifter och befogenheter och dess ledamöters mandatperioder.
14. senast den 8 januari 2025 och därefter årligen ska IICB lämna en rapport till Europaparlamentet och rådet med närmare uppgifter om hur genomförandet av denna förordning fortskrider och särskilt om omfattningen av CERT-EU:s samarbete med motparterna i var och en av medlemsstaterna. Rapporten ska utgöra underlag till den tvåårsrapport om cybersäkerhetssituationen i unionen som antas enligt artikel 18 i direktiv (EU) 2022/2555.
Artikel 21
Rapporteringsskyldigheter
1. En incident ska anses vara betydande om
| a) | den har orsakat, eller kan orsaka, allvarliga driftstörningar i verksamheten eller ekonomiska förluster för den berörda unionsentiteten, |
| b) | den har påverkat, eller kan påverka, andra fysiska eller juridiska personer genom att åsamka betydande materiell eller immateriell skada. |
2. Unionens entiteter ska till CERT-EU lämna
| a) | en tidig varning – utan onödigt dröjsmål, och under alla omständigheter inom 24 timmar efter att ha fått kännedom om den betydande incidenten – som i tillämpliga fall ska ange att den betydande incidenten misstänks ha orsakats av olagliga eller avsiktligt skadliga handlingar eller skulle kunna ha entitetsövergripande eller gränsöverskridande konsekvenser, |
| b) | en incidentanmälan – utan onödigt dröjsmål, och under alla omständigheter inom 72 timmar efter att ha fått kännedom om den betydande incidenten – som i tillämpliga fall ska uppdatera den information som avses i led a och ange en första bedömning av den betydande incidenten, dess allvarlighetsgrad och konsekvenser samt, i förekommande fall, angreppsindikatorer, |
| c) | en delrapport – på begäran av CERT-EU – om relevanta statusuppdateringar, |
| d) | en slutrapport – senast en månad efter inlämningen av den incidentanmälan som avses i led b – som ska innehålla
|
| e) | en lägesrapport – i händelse av en pågående incident vid tidpunkten för inlämningen av den slutrapport som avses i led d – vid den tidpunkten och en slutrapport inom en månad efter deras hantering av incidenten. |
3. En unionsentitet ska, utan onödigt dröjsmål och under alla omständigheter inom 24 timmar efter att ha fått kännedom om en betydande incident, informera alla relevanta motparter i medlemsstaterna som avses i artikel 17.1 i den medlemsstat där den är belägen om att en betydande incident har inträffat.
4. Unionens entiteter ska bland annat lämna all information som gör det möjligt för CERT-EU att fastställa eventuella entitetsövergripande konsekvenser, konsekvenser för värdmedlemsstaten eller gränsöverskridande konsekvenser efter en betydande incident. Utan att det påverkar artikel 12 ska själva anmälan inte medföra ökat ansvar för unionsentiteten.
5. I tillämpliga fall ska unionens entiteter utan onödigt dröjsmål informera användarna av de berörda nätverks- och informationssystemen, eller andra komponenter i IKT-miljön, som potentiellt berörs av en betydande incident eller ett betydande cyberhot och, när så är lämpligt, behöver vidta riskreducerande åtgärder, om de åtgärder eller avhjälpande arrangemang som de kan vidta för att hantera denna incident eller detta hot. När så är lämpligt ska unionens entiteter informera dessa användare om det betydande cyberhotet.
6. Om en betydande incident eller ett betydande cyberhot berör ett nätverks- och informationssystem, eller en komponent inom en unionsentitets IKT-miljö som har en avsiktlig sammankoppling med en annan unionsentitets IKT-miljö, ska CERT-EU utfärda en relevant cybersäkerhetsvarning.
7. Unionens entiteter ska, på CERT-EU:s begäran och utan onödigt dröjsmål, förse CERT-EU med digital information som skapats genom användning av elektroniska enheter som är inblandade i deras respektive incident. CERT-EU kan tillhandahålla ytterligare uppgifter om vilka typer av uppgifter som behövs för situationsmedvetenhet och incidenthantering.
8. CERT-EU ska var tredje månad lämna in en sammanfattande rapport till IICB, Enisa, EU Intcen och CSIRT-nätverket med anonymiserade och aggregerade data om betydande incidenter, incidenter, cyberhot, tillbud och sårbarheter enligt artikel 20 och betydande incidenter som anmälts enligt punkt 2 i den här artikeln. Den sammanfattande rapporten ska utgöra underlag till den tvåårsrapport om cybersäkerhetssituationen i unionen som antas enligt artikel 18 i direktiv (EU) 2022/2555.
9. senast den 8 juli 2024 ska IICB utfärda vägledningar eller rekommendationer som ytterligare specificerar formerna och formatet för samt innehållet i rapporteringen enligt den här artikeln. Vid utarbetandet av sådana riktlinjer eller rekommendationer ska IICB beakta eventuella genomförandeakter som antagits enligt artikel 23.11 i direktiv (EU) 2022/2555 och som specificerar typen av information, formatet och förfarandet för underrättelsen. CERT-EU ska sprida lämpliga tekniska detaljer för att möjliggöra proaktiv upptäckt, incidenthantering eller riskreducerande åtgärder hos unionens entiteter.
10. Rapporteringsskyldigheterna i denna artikel ska inte omfatta
| a) | säkerhetsskyddsklassificerade EU-uppgifter, |
| b) | uppgifter vars vidare spridning har uteslutits genom en synlig markering, såvida inte delning av denna information med CERT-EU uttryckligen har tillåtits. |
Artikel 22
Samordning av incidenthantering och samarbete
1. I sin funktion som nav för utbyte av cybersäkerhetsinformation och samordning av incidenthantering ska CERT-EU främja informationsutbyte om incidenter, cyberhot, sårbarheter och tillbud mellan
| a) | unionens entiteter, |
| b) | de motparter som avses i artiklarna 17 och 18. |
2. CERT-EU ska, i tillämpliga fall i nära samarbete med Enisa, främja unionsentiteters samordning av incidenthantering, genom bland annat
| a) | bidrag till konsekvent extern kommunikation, |
| b) | ömsesidigt stöd, såsom utbyte av information som är relevant för unionens entiteter eller tillhandahållande av bistånd, i förekommande fall direkt på plats, |
| c) | optimal användning av operativa resurser, |
| d) | samordning med andra krishanteringsmekanismer på unionsnivå. |
3. CERT-EU ska, i nära samarbete med Enisa, stödja unionens entiteter när det gäller situationsmedvetenhet om incidenter, cyberhot, sårbarheter och tillbud samt dela med sig av relevant utveckling på cybersäkerhetsområdet.
4. senast den 8 januari 2025 ska IICB på grundval av ett förslag från CERT-EU, anta riktlinjer eller rekommendationer för samordning av incidenthantering och samarbete vid betydande incidenter. När en incident misstänks vara brottslig ska CERT-EU ge råd om hur incidenten ska rapporteras till de brottsbekämpande myndigheterna utan onödigt dröjsmål.
5. Efter en särskild begäran från en medlemsstat och med de berörda unionsentiteternas godkännande får CERT-EU anlita experter från den förteckning som avses i artikel 23.4 för att bidra till hanteringen av en större incident som påverkar den medlemsstaten, eller en storskalig cybersäkerhetsincident i enlighet med artikel 15.3 g i direktiv (EU) 2022/2555. Särskilda regler om tillgång till och användning av tekniska experter från unionens entiteter ska godkännas av IICB på grundval av ett förslag från CERT-EU.
Artikel 25
Översyn
1. IICB ska, senast den 8 januari 2025 och därefter årligen, med bistånd av CERT-EU rapportera till kommissionen om genomförandet av denna förordning. IICB får rekommendera kommissionen att se över denna förordning.
2. Kommissionen ska, senast den 8 januari 2027 och därefter vartannat år, bedöma och rapportera om genomförandet av denna förordning och om den erfarenhet som gjorts på strategisk och operativ nivå till Europaparlamentet och rådet.
Den rapport som avses i första stycket i denna punkt ska innehålla den översyn som avses i artikel 16.1 om möjligheten att inrätta CERT-EU som unionsbyrå.
3. Kommissionen ska, senast den 8 januari 2029, utvärdera hur denna förordning fungerar och lämna en rapport till Europaparlamentet, rådet, Europeiska ekonomiska och sociala kommittén och Regionkommittén. Kommissionen ska också utvärdera lämpligheten i att inkludera nätverks- och informationssystem som hanterar säkerhetsskyddsklassificerade EU-uppgifter inom ramen för denna förordning, med beaktande av andra unionsrättsakter som är tillämpliga på dessa system. Rapporten ska vid behov åtföljas av ett lagstiftningsförslag.
whereas