Digital Governance Act 2022/0868 SV

2. Denna förordning medför inte någon skyldighet för offentliga myndigheter att tillåta vidareutnyttjande av data och befriar inte heller offentliga myndigheter från deras skyldigheter i fråga om konfidentiell behandling enligt unionsrätten eller nationell rätt.

Denna förordning ska inte påverka

a)	tillämpningen av särskilda bestämmelser i unionsrätten eller nationell rätt om tillgång till eller vidareutnyttjande av vissa kategorier av data, särskilt när det gäller beviljandet av tillgång till och utlämnandet av officiella handlingar, och

b)	offentliga myndigheters skyldigheter enligt unionsrätten eller nationell rätt att tillåta vidareutnyttjande av data eller krav som rör behandling av icke-personuppgifter.

I de fall då en sektorsspecifik unionsrätt eller nationell rätt föreskriver att offentliga myndigheter, leverantörer av dataförmedlingstjänster eller erkända dataaltruismorganisationer ska uppfylla särskilda ytterligare tekniska, administrativa eller organisatoriska krav, däribland genom ett auktorisations- eller certifieringssystem, ska de bestämmelserna i den sektorsspecifika unionsrätten eller den nationella rätten också tillämpas. Eventuella sådana särskilda ytterligare krav ska vara icke-diskriminerande, proportionella och objektivt motiverade.

3. Unionsrätt och nationell rätt om skydd av personuppgifter ska tillämpas på alla personuppgifter som behandlas i samband med denna förordning. Denna förordning påverkar i synnerhet inte tillämpningen av förordningarna (EU) 2016/679 och (EU) 2018/1725 och direktiven 2002/58/EG och (EU) 2016/680, inklusive vad gäller tillsynsmyndigheternas befogenheter och behörighet. Om den här förordningen står i strid med unionsrätten om skydd av personuppgifter eller nationell rätt som antagits i enlighet med sådan unionsrätt, bör den relevanta unionsrätten eller nationella rätten om skydd av personuppgifter ha företräde. Den här förordningen skapar inte någon rättslig grund för behandling av personuppgifter och påverkar inte heller några av de skyldigheter och rättigheter som anges i förordningarna (EU) 2016/679 eller (EU) 2018/1725 eller direktiven 2002/58/EG eller (EU) 2016/680.

4. Denna förordning påverkar inte tillämpningen av konkurrensrätten.

5. Denna förordning påverkar inte medlemsstaternas befogenheter när det gäller deras verksamhet som rör allmän säkerhet, försvar och nationell säkerhet.

Artikel 3

Kategorier av data

1. Detta kapitel ska tillämpas på data som innehas av offentliga myndigheter och som är skyddade på grund av

a)	insynsskydd för kommersiella uppgifter, inklusive affärs-, yrkes- och företagshemligheter,

b)	insynsskydd för statistiska uppgifter,

c)	skydd av tredje parts immateriella rättigheter, eller

d)	skydd av personuppgifter, i den mån sådana uppgifter faller utanför tillämpningsområdet för direktiv (EU) 2019/1024.

2. Detta kapitel ska inte tillämpas på

a)	data som innehas av offentliga företag,

b)	data som innehas av public service-bolag och deras dotterbolag och av andra organ eller deras dotterbolag för fullgörandet av ett uppdrag att verka i allmänhetens tjänst på radio- eller tv-området,

c)	data som innehas av kulturinstitutioner och utbildningsinstitutioner,

d)	data som innehas av offentliga myndigheter och är skyddade av skäl som rör allmän säkerhet, försvar eller nationell säkerhet, eller

data vars tillhandahållande inte omfattas av den offentliga verksamhet som bedrivs av de berörda offentliga myndigheterna, såsom den definieras i lagstiftning eller andra bindande regler i den berörda medlemsstaten eller, om sådana regler saknas, såsom den definieras i enlighet med gängse administrativ praxis i denna, förutsatt att den offentliga verksamheten är tydligt avgränsad och föremål för översyn.

3. Detta kapitel påverkar inte tillämpningen av

a)	unionsrätten, nationell rätt och internationella avtal som unionen eller medlemsstaterna är parter i och som avser skydd av de kategorier av data som avses i punkt 1, och

b)	unionsrätt och nationell rätt om tillgång till handlingar.

Artikel 5

Villkor för vidareutnyttjande

1. Offentliga myndigheter som enligt nationell rätt är behöriga att bevilja eller vägra tillgång till vidareutnyttjandet av en eller flera kategorier av data som avses i artikel 3.1 ska offentliggöra villkoren för att tillåta sådant vidareutnyttjande samt förfarandet för att begära vidareutnyttjandet via den gemensamma informationspunkt som avses i artikel 8. När de beviljar eller vägrar tillgång till vidareutnyttjande får de bistås av de behöriga organ som avses i artikel 7.1.

Medlemsstaterna ska säkerställa att offentliga myndigheter är försedda med nödvändiga resurser för att efterleva denna artikel.

2. Villkoren för vidareutnyttjande ska vara icke-diskriminerande, transparenta, proportionerliga och objektivt motiverade med hänsyn till kategorierna av data, vidareutnyttjandets syfte och typerna av data för vilka vidareutnyttjande tillåts. Dessa villkor får inte användas för att begränsa konkurrensen.

3. Offentliga myndigheter ska i enlighet med unionsrätt och nationell rätt säkerställa att uppgifternas skyddade karaktär bevaras. De kan föreskriva följande krav:

Att tillgång till vidareutnyttjande av data beviljas endast om den offentliga myndigheten eller det behöriga organet efter begäran om vidareutnyttjande har säkerställt att data har

i)	anonymiserats, när det gäller personuppgifter, och

ii)	ändrats, aggregerats eller behandlats med någon annan metod för kontroll av utlämnande, när det gäller affärshemligheter, inbegripet företagshemligheter eller innehåll som skyddas av immateriella rättigheter.

b)	Att tillgång till och vidareutnyttjande av data på distans sker inom en säker behandlingsmiljö som tillhandahålls eller kontrolleras av den offentliga myndigheten.

c)	Att tillgång till och vidareutnyttjande av data säkerställs i de fysiska lokaler där den säkra behandlingsmiljön är belägen i enlighet med höga säkerhetsnormer, förutsatt att fjärråtkomst inte kan tillåtas utan att tredje parters rättigheter och intressen hotas.

4. Om vidareutnyttjande har tillåtits i enlighet med punkt 3 b och c, ska offentliga myndigheter införa villkor som bevarar integriteten för de tekniska systemens funktionssätt i den säkra behandlingsmiljön. Offentliga myndigheter ska förbehålla sig rätten att verifiera processen, metoderna och alla resultat från den behandling av data som görs av vidareutnyttjaren för att bevara integriteten i dataskyddet och förbehålla sig rätten att förbjuda användningen av resultat som innehåller information som hotar tredje parters rättigheter och intressen. Beslutet att förbjuda användningen av resultat ska vara lättbegripligt och tydligt för vidareutnyttjaren.

5. Såvida det i den nationella rätten inte föreskrivs särskilda skyddsåtgärder för tillämpliga skyldigheter i fråga om konfidentiell behandling avseende det vidareutnyttjande av data som avses i artikel 3.1, ska den offentliga myndigheten ställa som villkor för vidareutnyttjandet av data som tillhandahålls i enlighet med punkt 3 i den här artikeln att vidareutnyttjaren uppfyller en skyldighet i fråga om konfidentiell behandling som förbjuder utlämnande av information som äventyrar tredje parts rättigheter och intressen som vidareutnyttjaren kan ha erhållit trots de skyddsåtgärder som införts. Det ska vara förbjudet för vidareutnyttjare att återidentifiera de registrerade som uppgifterna gäller, och vidareutnyttjarna ska vidta tekniska och operativa åtgärder för att förhindra återidentifiering och underrätta den offentliga myndigheten om alla uppgiftsincidenter som leder till att berörda registrerade återidentifieras. Vid otillåtet vidareutnyttjande av icke-personuppgifter ska vidareutnyttjaren utan dröjsmål, och när så är lämpligt med bistånd från den offentliga myndigheten, underrätta de juridiska personer vars rättigheter och intressen kan påverkas.

6. I de fall då vidareutnyttjande av data inte kan tillåtas i enlighet med de skyldigheter som fastställs i punkterna 3 och 4 i denna artikel, och det inte finns någon rättslig grund för överföring av data inom ramen för förordning (EU) 2016/679, ska den offentliga myndigheten, i den utsträckning det är tillåtet i enlighet med unionsrätten och nationell rätt, göra sitt yttersta för att bistå potentiella vidareutnyttjare som begär de registrerades samtycke eller tillstånd från datainnehavare vars rättigheter och intressen kan påverkas av ett sådant vidareutnyttjande, om detta är möjligt utan en oproportionell börda för den offentliga myndigheten. När den tillhandahåller sådant bistånd får den offentliga myndigheten bistås av de behöriga organ som avses i artikel 7.1.

7. Vidareutnyttjande av data ska endast tillåtas i enlighet med immateriella rättigheter. En databasproducents rätt som föreskrivs i artikel 7.1 i direktiv 96/9/EG får inte utövas av offentliga myndigheter för att förhindra vidareutnyttjande av data eller begränsa vidareutnyttjandet i högre grad än vad som anges i den här förordningen.

8. Om data som begärs anses vara konfidentiella i enlighet med unionsrätten eller nationell rätt om affärshemligheter eller insynsskydd för statistiska uppgifter, ska de offentliga myndigheterna säkerställa att dessa konfidentiella data inte röjs till följd av att vidareutnyttjande tillåts, såvida inte sådant vidareutnyttjande är tillåtet i enlighet med punkt 6.

9. I de fall då en vidareutnyttjare avser att överföra icke-personuppgifter som är skyddade på grund av de skäl som anges i artikel 3.1 till ett tredjeland, ska vidareutnyttjaren underrätta den offentliga myndigheten om sin avsikt att överföra sådana uppgifter och om syftet med en sådan överföring vid tidpunkten för begäran om vidareutnyttjande av dessa data. Vid vidareutnyttjande i enlighet med punkt 6 i den här artikeln, ska vidareutnyttjaren, när så är lämpligt med bistånd från den offentliga myndigheten, underrätta den juridiska person vars rättigheter och intressen kan påverkas av denna avsikt, om detta syfte och de lämpliga skyddsåtgärderna. Den offentliga myndigheten får inte tillåta vidareutnyttjandet om inte den juridiska personen ger sitt tillstånd till överföringen.

10. Offentliga myndigheter får överföra konfidentiella data som inte är personuppgifter eller data som skyddas av immateriella rättigheter till en vidareutnyttjare som avser att överföra dessa data till ett annat tredjeland än ett land som utsetts i enlighet med punkt 12 endast om vidareutnyttjaren avtalsmässigt åtar sig att

a)	fullgöra de skyldigheter som införts i enlighet med punkterna 7 och 8 även efter att data överförts till det berörda tredjelandet, och

b)	godta jurisdiktionen för domstolarna i den överförande offentliga myndighetens medlemsstat när det gäller eventuella tvister som rör efterlevnaden av punkterna 7 och 8.

11. Offentliga myndigheter ska, när så är lämpligt och i den utsträckning de kan, ge vidareutnyttjare vägledning och bistånd i fullgörandet av de skyldigheter som avses i punkt 10 i denna artikel.

För att bistå de offentliga myndigheterna och vidareutnyttjarna får kommissionen anta genomförandeakter som fastställer standardavtalsklausuler för fullgörande av de skyldigheter som avses i punkt 10 i denna artikel. Dessa genomförandeakter ska antas i enlighet med det granskningsförfarande som avses i artikel 33.3.

12. När så motiveras på grund av ett betydande antal begäranden i hela unionen om vidareutnyttjandet av icke-personuppgifter i specifika tredjeländer får kommissionen anta genomförandeakter i vilka det intygas att ett tredjelands rättsliga, tillsynsmässiga och verkställighetsmässiga arrangemang

a)	säkerställer ett skydd för immateriella rättigheter och företagshemligheter som i allt väsentligt är likvärdigt med det skydd som säkerställs genom unionsrätten,

b)	tillämpas och verkställs på ett effektivt sätt, och

c)	omfattar effektiva rättsmedel.

Dessa genomförandeakter ska antas i enlighet med det granskningsförfarande som avses i artikel 33.3.

13. Enligt särskilda unionslagstiftningsakter kan vissa kategorier av icke-personuppgifter som innehas av offentliga myndigheter anses vara mycket känsliga vid tillämpningen av denna artikel, när överföringen av dem till tredjeländer kan äventyra unionens offentligpolitiska mål, exempelvis säkerhet och folkhälsa, eller leda till risk för återidentifiering av anonymiserade data som inte är personuppgifter. Om en sådan akt antas ska kommissionen anta delegerade akter i enlighet med artikel 32 som kompletterar denna förordning genom att fastställa särskilda villkor som ska tillämpas på överföring av sådana uppgifter till tredjeländer.

Dessa särskilda villkor ska baseras på typen av de kategorier av icke-personuppgifter som anges i den särskilda unionslagstiftningsakten och skälen för att anse dessa kategorier vara mycket känsliga, med beaktande av riskerna för återidentifiering av anonymiserade data som inte är personuppgifter. De ska vara icke-diskriminerande och begränsade till vad som är nödvändigt för att uppnå de unionens offentligpolitiska mål som anges i den akten, i enlighet med unionens internationella skyldigheter.

Om så krävs enligt de särskilda unionslagstiftningsakter som avses i första stycket, kan sådana särskilda villkor innefatta villkor som är tillämpliga på överföring eller tekniska avtal i detta hänseende, begränsningar vad gäller vidareutnyttjande av data i tredjeländer eller kategorier av personer som har rätt att överföra sådana data till tredjeländer eller, i exceptionella fall, begränsningar vad gäller överföring till tredjeländer.

14. De fysiska eller juridiska personer som beviljades rätten att vidareutnyttja icke-personuppgifter får endast överföra dessa data till de tredjeländer för vilka kraven i punkterna 10, 12 och 13 uppfylls.

Artikel 12

Villkor för tillhandahållande av dataförmedlingstjänster

Tillhandahållandet av de dataförmedlingstjänster som avses i artikel 10 ska omfattas av följande villkor:

a)	Leverantören av dataförmedlingstjänster får inte använda de data för vilka dataförmedlingstjänsterna tillhandahålls för andra ändamål än att ställa dem till dataanvändarnas förfogande och ska tillhandahålla dataförmedlingstjänsterna via en separat juridisk person.

De kommersiella villkoren, inklusive prissättningen, för tillhandahållandet av dataförmedlingstjänster till en datainnehavare eller dataanvändare får inte knytas till huruvida datainnehavaren eller dataanvändaren använder andra tjänster från samma leverantör av dataförmedlingstjänster eller en närstående enhet, och i så fall i vilken utsträckning datainnehavaren eller dataanvändaren använder sådana andra tjänster.

De data som samlas in om en fysisk eller juridisk persons aktivitet för tillhandahållandet av dataförmedlingstjänsten, däribland datum, tid, geolokaliseringsdata, aktivitetens varaktighet och kopplingar till andra fysiska eller juridiska personer som har inrättats av den person som använder dataförmedlingstjänsten får endast användas för utvecklingen av denna dataförmedlingstjänst, vilket kan innebära användning av data för att upptäcka bedrägerier eller för cybersäkerhet, och ska på begäran göras tillgängliga för datainnehavare.

Leverantören av dataförmedlingstjänster ska främja ett utbyte av data i det format som den erhåller dessa data från en registrerad eller en datainnehavare, ska endast konvertera data till särskilda format för att öka interoperabiliteten inom och mellan sektorer, eller om datainnehavaren så begär eller detta föreskrivs i unionsrätten, eller för att säkerställa harmonisering med internationella eller europeiska datastandarder och ska erbjuda registrerade och datainnehavare en möjlighet till undantag avseende dessa konverteringar, såvida inte konverteringen föreskrivs i unionsrätten.

Dataförmedlingstjänster får omfatta erbjudande av ytterligare särskilda verktyg och tjänster till datainnehavare eller de registrerade för det särskilda syftet att underlätta utbytet av data, exempelvis i form av tillfällig lagring, kuratering, konvertering, anonymisering och pseudonymisering, varvid sådana verktyg endast får användas på uttrycklig begäran eller efter uttryckligt godkännande av datainnehavaren eller den registrerade, och tredjepartsverktyg som erbjuds i sammanhanget inte får användas för andra ändamål.

f)	Leverantören av dataförmedlingstjänster ska säkerställa att förfarandet för tillgång till dess tjänster är rättvist, transparent och icke-diskriminerande för både registrerade och datainnehavare samt för dataanvändare, även när det gäller prissättning och villkor för tjänsten.

g)	Leverantören av dataförmedlingstjänster ska ha infört förfaranden för att förhindra bedrägerier eller otillbörliga metoder i samband med parter som önskar sådan tillgång via dess dataförmedlingstjänster.

Leverantören av dataförmedlingstjänster ska, vid sin insolvens, säkerställa en rimlig kontinuitet i tillhandahållandet av sina dataförmedlingstjänster och, när sådana dataförmedlingstjänster säkerställer lagring av data, ha mekanismer på plats för att möjliggöra att datainnehavarna och dataanvändarna kan få tillgång till, överföra eller hämta sina data, och om sådana dataförmedlingstjänster tillhandahålls mellan registrerade och dataanvändare, göra det möjligt för registrerade att utöva sina rättigheter.

i)	Leverantören av dataförmedlingstjänster ska vidta lämpliga åtgärder för att säkerställa interoperabiliteten med andra dataförmedlingstjänster genom bland annat allmänt använda öppna standarder inom den sektor i vilken leverantören av dataförmedlingstjänster är verksam.

j)	Leverantören av dataförmedlingstjänster ska vidta tillräckliga tekniska, rättsliga och organisatoriska åtgärder för att förhindra sådan överföring av eller tillgång till icke-personuppgifter som strider mot unionsrätten eller den nationella rätten i den berörda medlemsstaten.

k)	Leverantören av dataförmedlingstjänster ska utan dröjsmål informera datainnehavarna vid otillåten överföring av, tillgång till eller användning av icke-personuppgifter som den har delat.

Leverantören av dataförmedlingstjänster ska vidta nödvändiga åtgärder för att säkerställa en lämplig säkerhetsnivå för lagringen, behandlingen och överföringen av icke-personuppgifter, och leverantören av dataförmedlingstjänster ska vidare säkerställa högsta säkerhet för lagringen och överföringen av information som är känslig i konkurrenshänseende.

Leverantören av dataförmedlingstjänster som erbjuder tjänster åt de registrerade ska handla i deras bästa intresse när den främjar deras utövande av sina rättigheter, i synnerhet genom att informera och, i lämpliga fall, ge de registrerade råd på ett koncist, transparent, begripligt och lättåtkomligt sätt om dataanvändarnas avsedda dataanvändningar och de standardvillkor som är förbundna med sådan användning, innan de registrerade ger sitt samtycke.

Om en leverantör av dataförmedlingstjänster tillhandahåller verktyg för att erhålla de registrerades samtycke eller erhålla tillstånd att behandla data som tillhandhålls av datainnehavare, ska den i relevanta fall ange inom vilken tredjelandsjurisdiktion som dataanvändningen är avsedd att äga rum och förse de registrerade med verktyg för att både ge och återkalla sitt samtycke och datainnehavarna med verktyg för att både ge och återkalla tillstånd för behandling av data.

o)	Leverantören av dataförmedlingstjänster ska föra ett loggregister över dataförmedlingsverksamheten.

Artikel 13

Behöriga myndigheter för dataförmedlingstjänster

1. Varje medlemsstat ska utse en eller flera behöriga myndigheter för att utföra uppgifter i samband med anmälningsförfarandet för dataförmedlingstjänster och ska meddela kommissionen dessa behöriga myndigheters identitet senast den 24 september 2023. Varje medlemsstat ska även meddela kommissionen alla eventuella senare ändringar av dessa behöriga myndigheters identitet.

2. De behöriga myndigheterna för dataförmedlingstjänster ska uppfylla de krav som anges i artikel 26.

3. Befogenheterna för de utsedda behöriga myndigheterna för dataförmedlingstjänsters ska inte påverka befogenheterna för dataskyddsmyndigheterna, de nationella konkurrensmyndigheterna, de myndigheter som ansvarar för cybersäkerhet och andra relevanta sektorsmyndigheter. Dessa myndigheter ska i enlighet med sina respektive befogenheter enligt unionsrätten och nationell rätt etablera ett starkt samarbete och utbyta den information som behövs för att de ska kunna utföra sina uppgifter i förhållande till leverantörerna av dataförmedlingstjänster, och ska eftersträva att de beslut som fattas vid tillämpningen av denna förordning är konsekventa.

Artikel 21

Särskilda krav för att skydda de registrerades och datainnehavarnas rättigheter och intressen när det gäller deras data

1. En erkänd dataaltruismorganisation ska på ett klart och lättbegripligt sätt underrätta registrerade eller datainnehavare innan deras data behandlas

a)	om de mål av allmänt intresse och, om tillämpligt, de särskilda, uttryckligt angivna och berättigade ändamål för vilka personuppgifter ska behandlas, och för vilka den tillåter att deras data behandlas av dataanvändare, och

b)	om lokaliseringen och målen av allmänt intresse i fråga om vilka den tillåter behandling som utförs i ett tredjeland, om behandlingen utförs av den erkända dataaltruismorganisationen.

2. Den erkända dataaltruismorganisationen får inte använda data för några andra mål än de mål av allmänt intresse för vilka den registrerade eller datainnehavaren tillåter behandling. Den erkända dataaltruismorganisationen får inte använda vilseledande marknadsföringsmetoder i samband med förfrågan om tillhandahållande av data.

3. Den erkända dataaltruismorganisationen ska tillhandahålla verktyg för inhämtande av samtycke från registrerade eller tillstånd att behandla data som datainnehavare har gjort tillgängliga. Den erkända dataaltruismorganisationen ska också tillhandahålla verktyg för enkelt återkallande av sådant samtycke eller tillstånd.

4. Den erkända dataaltruismorganisationen ska vidta åtgärder för att säkerställa en lämplig säkerhetsnivå för lagringen och behandlingen av icke-personuppgifter som den har samlat in på grundval av dataaltruism.

5. Den erkända dataaltruismorganisationen ska utan dröjsmål informera datainnehavarna vid otillåten överföring av, tillgång till eller användning av icke-personuppgifter som den har delat.

6. Om den erkända dataaltruismorganisationen underlättar tredjeparters behandling av data, bland annat genom att tillhandahålla verktyg för att erhålla de registrerades samtycke eller erhålla tillstånd att behandla data som tillhandhålls av datainnehavare, ska den i relevanta fall, ange inom vilken tredjelandsjurisdiktion som dataanvändningen är avsedd att äga rum.

Artikel 22

Regelbok

1. Kommissionen ska anta delegerade akter i enlighet med artikel 32 med avseende på att komplettera denna förordning genom skapandet av en regelbok som fastställer

lämpliga informationskrav som säkerställer att registrerade och datainnehavare, innan ett samtycke eller tillstånd för dataaltruism ges, tillhandahålls tillräckligt utförlig, tydlig och transparent information om användningen av data, verktygen för givande och återkallande av samtycke eller tillstånd och de åtgärder som vidtagits för att undvika missbruk av de data som delas med dataaltruismorganisationen,

b)	lämpliga tekniska och säkerhetsmässiga krav för att säkerställa en lämplig nivå av säkerhet för lagringen och behandlingen av data samt för verktygen för givande och återkallande av samtycke eller tillstånd,

c)	kommunikationsfärdplaner med multidisciplinär ansats för att öka medvetenheten om dataaltruism, om erhållen status som ”dataaltruismorganisation som är erkänd i unionen” och om regelboken bland berörda parter, särskilt datainnehavare och registrerade som kan tänka sig att dela med sig av sina data,

d)	rekommendationer om relevanta interoperabilitetsstandarder.

2. Den regelbok som avses i punkt 1 ska utarbetas i nära samarbete med dataaltruismorganisationer och berörda parter.

Artikel 30

Europeiska datainnovationsstyrelsens uppgifter

Europeiska datainnovationsstyrelsen ska ha följande uppgifter:

a)	Att rådge och bistå kommissionen när det gäller utarbetandet av en konsekvent praxis för offentliga myndigheter och behöriga organ enligt 7.1 vid behandlingen av ansökningar om vidareutnyttjande av de kategorier av data som avses i artikel 3.1.

b)	Att rådge och bistå kommissionen när det gäller utvecklingen av en enhetlig praxis för dataaltruism i hela unionen.

Att rådge och bistå kommissionen när det gäller utarbetandet av en konsekvent praxis för de behöriga myndigheterna för dataförmedlingstjänster och de behöriga myndigheterna för registreringen av dataaltruismorganisationer vad gäller tillämpningen av krav för leverantörer av dataförmedlingstjänster och erkända dataaltruismorganisationer.

Att rådge och bistå kommissionen när det gäller utarbetandet av konsekventa riktlinjer för hur man inom ramen för denna förordning bäst ska skydda kommersiellt känsliga data som inte är personuppgifter, särskilt företagshemligheter, men även icke-personuppgifter med immaterialrättsligt skyddat innehåll, mot olaglig åtkomst med risker för stöld av immateriella rättigheter eller industrispionage.

e)	Att rådge och bistå kommissionen när det gäller utarbetandet av konsekventa riktlinjer för cybersäkerhetskrav vid utbyte och lagring av data.

Att rådge kommissionen, särskilt med hänsyn till bidrag från standardiseringsorganisationer, om prioriteringsordningen för sektorsövergripande standarder som ska användas och utvecklas för dataanvändning och sektorsöverskridande datadelning mellan framväxande gemensamma europeiska dataområden, sektorsöverskridande jämförelse och utbyte av bästa praxis när det gäller sektorskrav avseende säkerhet samt förfaranden för tillgång, med beaktande av sektorsspecifik standardiseringsverksamhet, framför allt för att klarlägga och särskilja vilka standarder och praxisformer som är sektorsöverskridande och vilka som är sektorsspecifika.

Att bistå kommissionen, särskilt med hänsyn till bidrag från standardiseringsorganisationer, med att ta itu med fragmenteringen av den inre marknaden och av dataekonomin på den inre marknaden genom att förbättra den gränsöverskridande, sektorsövergripande interoperabiliteten för data och datadelningstjänster mellan olika sektorer och områden, baserat på befintliga europeiska, internationella eller nationella standarder, bland annat med syftet att uppmuntra inrättandet av gemensamma europeiska dataområden.

Att föreslå riktlinjer för gemensamma europeiska dataområden, nämligen ändamåls- eller sektorsspecifika eller sektoröverskridande interoperabla ramar med allmänna standarder och praxisformer för delning eller gemensam behandling av data bl.a. för utveckling av nya produkter och tjänster, vetenskaplig forskning eller civilsamhällsinitiativ, sådana allmänna standarder och praxisformer tar hänsyn till befintliga standarder, följer konkurrensreglerna och säkerställer icke-diskriminerande tillgång för alla deltagare, för att underlätta datadelning i unionen och utnyttja potentialen i befintliga och framtida dataområden, som bland annat tar upp

sektorsövergripande standarder som ska användas och utvecklas för dataanvändning och sektorsöverskridande datadelning, sektorsöverskridande jämförelse och utbyte av bästa praxis när det gäller sektorskrav avseende säkerhet samt förfaranden för tillgång, med beaktande av sektorsspecifik standardiseringsverksamhet, framför allt för att klarlägga och särskilja vilka standarder och praxisformer som är sektorsöverskridande och vilka som är sektorsspecifika,

ii)	krav för att motverka hinder för marknadstillträde och för att undvika inlåsningseffekter, i syfte att säkerställa rättvis konkurrens och interoperabilitet,

iii)	tillräckligt skydd för lagliga dataöverföringar till tredjeländer, däribland skyddsåtgärder mot överföringar som är förbjudna enligt unionsrätten,

iv)	tillräcklig och icke-diskriminerande representation av berörda parter i förvaltningen av gemensamma europeiska dataområden,

v)	efterlevnad av cybersäkerhetskrav i enlighet med unionsrätten.

i)	Att underlätta samarbetet mellan medlemsstaterna om fastställandet av harmoniserade villkor som möjliggör vidareutnyttjande av de kategorier av data som avses i artikel 3.1 och som innehas av offentliga myndigheter överallt på den inre marknaden.

Att underlätta samarbetet mellan behöriga myndigheter för dataförmedlingstjänster och behöriga myndigheter för registrering av dataaltruismorganisationer, genom kapacitetsuppbyggnad och informationsutbyte, i synnerhet genom att fastställa metoder för ett effektivt utbyte av information som rör förfarandet för anmälan av leverantörer av dataförmedlingstjänster och registreringen och övervakningen av erkända dataaltruismorganisationer, inbegripet samordning avseende fastställande av avgifter eller sanktioner, samt underlätta samarbetet mellan behöriga myndigheter för dataförmedlingstjänster och behöriga myndigheter för registrering av dataaltruismorganisationer avseende internationell tillgång till och överföring av data.

k)	Att rådge och bistå kommissionen när det gäller utvärderingen av huruvida de genomförandeakter som avses i artikel 5.11 och 5.12 ska antas.

l)	Att rådge och bistå kommissionen när det gäller utarbetande av det europeiska formuläret för samtycke till dataaltruism i enlighet med artikel 25.1.

m)	Att rådge kommissionen om förbättring av det internationella regelverket för icke-personuppgifter, inbegripet standardisering.

KAPITEL VII

internationell tillgång och överföring

Artikel 38

Ikraftträdande och tillämpning

Denna förordning träder i kraft den tjugonde dagen efter det att den har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning.

Den ska tillämpas från och med den 24 september 2023.

Denna förordning är till alla delar bindande och direkt tillämplig i alla medlemsstater.

Utfärdad i Bryssel den 30 maj 2022.

På Europaparlamentets vägnar

R. METSOLA

Ordförande

På rådets vägnar

B. LE MAIRE

Ordförande

(1) EUT C 286, 16.7.2021, s. 38.

(2) Europaparlamentets ståndpunkt av den 6 april 2022 (ännu inte offentliggjord i EUT) och rådets beslut av den 16 maj 2022.

(3) Kommissionens rekommendation 2003/361/EG av den 6 maj 2003 om definitionen av mikroföretag samt små och medelstora företag (EUT L 124, 20.5.2003, s. 36).

(4) Europaparlamentets och rådets direktiv 2011/24/EU av den 9 mars 2011 om tillämpningen av patienträttigheter vid gränsöverskridande hälso- och sjukvård (EUT L 88, 4.4.2011, s. 45).

(5) Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2019/1239 av den 20 juni 2019 om inrättande av en europeisk kontaktpunkt för sjöfart och om upphävande av direktiv 2010/65/EU (EUT L 198, 25.7.2019, s. 64).

(6) Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2020/1056 av den 15 juli 2020 om elektronisk godstransportinformation (EUT L 249, 31.7.2020, s. 33).

(7) Europaparlamentets och rådets direktiv 2010/40/EU av den 7 juli 2010 om ett ramverk för införande av intelligenta transportsystem på vägtransportområdet och för gränssnitt mot andra transportslag (EUT L 207, 6.8.2010, s. 1).

(8) Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 223/2009 av den 11 mars 2009 om europeisk statistik och om upphävande av Europaparlamentets och rådets förordning (EG, Euratom) nr 1101/2008 om utlämnande av insynsskyddade statistiska uppgifter till Europeiska gemenskapernas statistikkontor, rådets förordning (EG) nr 322/97 om gemenskapsstatistik och rådets beslut 89/382/EEG, Euratom om inrättande av en kommitté för Europeiska gemenskapernas statistiska program (EUT L 87, 31.3.2009, s. 164).

(9) Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2018/858 av den 30 maj 2018 om godkännande av och marknadskontroll över motorfordon och släpfordon till dessa fordon samt av system, komponenter och separata tekniska enheter som är avsedda för sådana fordon, om ändring av förordningarna (EG) nr 715/2007 och (EG) nr 595/2009 samt om upphävande av direktiv 2007/46/EG (EUT L 151, 14.6.2018, s. 1).

(10) Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2018/1807 av den 14 november 2018 om en ram för det fria flödet av andra data än personuppgifter i Europeiska unionen (EUT L 303, 28.11.2018, s. 59).

(11) Europaparlamentets och rådets direktiv 2000/31/EG av den 8 juni 2000 om vissa rättsliga aspekter på informationssamhällets tjänster, särskilt elektronisk handel, på den inre marknaden (”Direktiv om elektronisk handel”) (EGT L 178, 17.7.2000, s. 1).

(12) Europaparlamentets och rådets direktiv 2001/29/EG av den 22 maj 2001 om harmonisering av vissa aspekter av upphovsrätt och närstående rättigheter i informationssamhället (EGT L 167, 22.6.2001, s. 10).

(13) Europaparlamentets och rådets direktiv 2004/48/EG av den 29 april 2004 om säkerställande av skyddet för immateriella rättigheter (EUT L 157, 30.4.2004, s. 45).

(14) Europaparlamentets och rådets direktiv 2007/2/EG av den 14 mars 2007 om upprättande av en infrastruktur för rumslig information i Europeiska gemenskapen (Inspire) (EUT L 108, 25.4.2007, s. 1).

(15) Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2015/849 av den 20 maj 2015 om åtgärder för att förhindra att det finansiella systemet används för penningtvätt eller finansiering av terrorism, om ändring av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 648/2012 och om upphävande av Europaparlamentets och rådets direktiv 2005/60/EG och kommissionens direktiv 2006/70/EG (EUT L 141, 5.6.2015, s. 73).

(16) Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2016/943 av den 8 juni 2016 om skydd mot att icke röjd know-how och företagsinformation (företagshemligheter) olagligen anskaffas, utnyttjas och röjs (EUT L 157, 15.6.2016, s. 1).

(17) Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2017/1132 av den 14 juni 2017 om vissa aspekter av bolagsrätt (EUT L 169, 30.6.2017, s. 46).

(18) Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2019/790 av den 17 april 2019 om upphovsrätt och närstående rättigheter på den digitala inre marknaden och om ändring av direktiven 96/9/EG och 2001/29/EG (EUT L 130, 17.5.2019, s. 92).

(19) Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2019/1024 av den 20 juni 2019 om öppna data och vidareutnyttjande av information från den offentliga sektorn (EUT L 172, 26.6.2019, s. 56).

(20) Europaparlamentets och rådets direktiv 2009/81/EG av den 13 juli 2009 om samordning av förfarandena vid tilldelning av vissa kontrakt för byggentreprenader, varor och tjänster av upphandlande myndigheter och enheter på försvars- och säkerhetsområdet och om ändring av direktiven 2004/17/EG och 2004/18/EG (EUT L 216, 20.8.2009, s. 76).

(21) Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2016/679 av den 27 april 2016 om skydd för fysiska personer med avseende på behandling av personuppgifter och om det fria flödet av sådana uppgifter och om upphävande av direktiv 95/46/EG (allmän dataskyddsförordning) (EUT L 119, 4.5.2016, s. 1).

(22) Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2018/1725 av den 23 oktober 2018 om skydd för fysiska personer med avseende på behandling av personuppgifter som utförs av unionens institutioner, organ och byråer och om det fria flödet av sådana uppgifter samt om upphävande av förordning (EG) nr 45/2001 och beslut nr 1247/2002/EG (EUT L 295, 21.11.2018, s. 39).

(23) Europaparlamentets och rådets direktiv 2002/58/EG av den 12 juli 2002 om behandling av personuppgifter och integritetsskydd inom sektorn för elektronisk kommunikation (direktiv om integritet och elektronisk kommunikation) (EGT L 201, 31.7.2002, s. 37).

(24) Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2016/680 av den 27 april 2016 om skydd för fysiska personer med avseende på behöriga myndigheters behandling av personuppgifter för att förebygga, förhindra, utreda, avslöja eller lagföra brott eller verkställa straffrättsliga påföljder, och det fria flödet av sådana uppgifter och om upphävande av rådets rambeslut 2008/977/RIF (EUT L 119, 4.5.2016, s. 89).

(25) Kommissionens förordning (EU) nr 557/2013 av den 17 juni 2013 om tillämpning av Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 223/2009 om europeisk statistik vad gäller tillgång till konfidentiella uppgifter för vetenskapliga syften och om upphävande av kommissionens förordning (EG) nr 831/2002 (EUT L 164, 18.6.2013, s. 16).

(26) Europaparlamentets och rådets direktiv 96/9/EG av den 11 mars 1996 om rättsligt skydd för databaser (EGT L 77, 27.3.1996, s. 20).

(27) Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 600/2014 av den 15 maj 2014 om marknader för finansiella instrument och om ändring av förordning (EU) nr 648/2012 (EUT L 173, 12.6.2014, s. 84).

(28) Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2015/2366 av den 25 november 2015 om betaltjänster på den inre marknaden, om ändring av direktiven 2002/65/EG, 2009/110/EG och 2013/36/EU samt förordning (EU) nr 1093/2010 och om upphävande av direktiv 2007/64/EG (EUT L 337, 23.12.2015, s. 35).

(29) Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2018/1724 av den 2 oktober 2018 om inrättande av en gemensam digital ingång för tillhandahållande av information, förfaranden samt hjälp- och problemlösningstjänster och om ändring av förordning (EU) nr 1024/2012 (EUT L 295, 21.11.2018, s. 1).

(30) EUT L 123, 12.5.2016, s. 1.

(31) Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 182/2011 av den 16 februari 2011 om fastställande av allmänna regler och principer för medlemsstaternas kontroll av kommissionens utövande av sina genomförandebefogenheter (EUT L 55, 28.2.2011, s. 13).

(32) Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2016/2102 av den 26 oktober 2016 om tillgänglighet avseende offentliga myndigheters webbplatser och mobila applikationer (EUT L 327, 2.12.2016, s. 1).

(33) Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2019/882 av den 17 april 2019 om tillgänglighetskrav för produkter och tjänster (EUT L 151, 7.6.2019, s. 70).

whereas

keyboard_tab Digital Governance Act 2022/0868 SV

Digital Governance Act 2022/0868 SV