keyboard_tab Digital Governance Act 2022/0868 SV

1.   Detta kapitel ska tillämpas på data som innehas av offentliga myndigheter och som är skyddade på grund av

2.   Detta kapitel ska inte tillämpas på

3.   Detta kapitel påverkar inte tillämpningen av

1.   Det ska vara förbjudet med avtal eller annan praxis som rör vidareutnyttjande av data som innehas av offentliga myndigheter och som omfattar kategorier av data som avses i artikel 3.1, vilka omfattar beviljande av exklusiva rättigheter eller vars syfte eller verkan omfattar beviljande av sådana exklusiva rättigheter eller begränsning av tillgången till data för vidareutnyttjande av andra enheter än parterna i sådana avtal eller sådan annan praxis.

2.   Med avvikelse från punkt 1 får en exklusiv rättighet beviljas för vidareutnyttjande av data som avses i den punkten i den mån som det är nödvändigt för tillhandahållande av en tjänst eller tillhandahållande av en produkt av allmänt intresse som annars inte skulle vara möjligt.

3.   En exklusiv rättighet som avses i punkt 2 ska beviljas genom en administrativ åtgärd eller ett kontraktsmässigt arrangemang i enlighet med tillämplig unionsrätt eller nationell rätt och i enlighet med principerna om transparens, likabehandling och icke-diskriminering.

4.   Perioden för en exklusiv rättighet till vidareutnyttjande av data får inte överstiga tolv månader. När ett avtal har ingåtts ska avtalets löptid vara samma som perioden för den exklusiva rättigheten.

5.   Beviljandet av en exklusiv rättighet i enlighet med punkterna 2, 3 och 4, inklusive skälen till varför detta beviljande är nödvändigt, ska vara transparenta och göras allmänt tillgängliga online i en form som är förenlig med relevant unionslagsrätt om offentlig upphandling.

6.   Avtal eller andra metoder som omfattas av tillämpningsområdet för det förbud som avses i punkt 1, som inte uppfyller de villkor som fastställs i punkterna 2 och 3 och som ingicks före den 23 juni 2022 ska upphöra att gälla när det tillämpliga avtalet löper ut och i vilket fall senast den 24 december 2024.

1.   Offentliga myndigheter som enligt nationell rätt är behöriga att bevilja eller vägra tillgång till vidareutnyttjandet av en eller flera kategorier av data som avses i artikel 3.1 ska offentliggöra villkoren för att tillåta sådant vidareutnyttjande samt förfarandet för att begära vidareutnyttjandet via den gemensamma informationspunkt som avses i artikel 8. När de beviljar eller vägrar tillgång till vidareutnyttjande får de bistås av de behöriga organ som avses i artikel 7.1.

Medlemsstaterna ska säkerställa att offentliga myndigheter är försedda med nödvändiga resurser för att efterleva denna artikel.

2.   Villkoren för vidareutnyttjande ska vara icke-diskriminerande, transparenta, proportionerliga och objektivt motiverade med hänsyn till kategorierna av data, vidareutnyttjandets syfte och typerna av data för vilka vidareutnyttjande tillåts. Dessa villkor får inte användas för att begränsa konkurrensen.

3.   Offentliga myndigheter ska i enlighet med unionsrätt och nationell rätt säkerställa att uppgifternas skyddade karaktär bevaras. De kan föreskriva följande krav:

4.   Om vidareutnyttjande har tillåtits i enlighet med punkt 3 b och c, ska offentliga myndigheter införa villkor som bevarar integriteten för de tekniska systemens funktionssätt i den säkra behandlingsmiljön. Offentliga myndigheter ska förbehålla sig rätten att verifiera processen, metoderna och alla resultat från den behandling av data som görs av vidareutnyttjaren för att bevara integriteten i dataskyddet och förbehålla sig rätten att förbjuda användningen av resultat som innehåller information som hotar tredje parters rättigheter och intressen. Beslutet att förbjuda användningen av resultat ska vara lättbegripligt och tydligt för vidareutnyttjaren.

5.   Såvida det i den nationella rätten inte föreskrivs särskilda skyddsåtgärder för tillämpliga skyldigheter i fråga om konfidentiell behandling avseende det vidareutnyttjande av data som avses i artikel 3.1, ska den offentliga myndigheten ställa som villkor för vidareutnyttjandet av data som tillhandahålls i enlighet med punkt 3 i den här artikeln att vidareutnyttjaren uppfyller en skyldighet i fråga om konfidentiell behandling som förbjuder utlämnande av information som äventyrar tredje parts rättigheter och intressen som vidareutnyttjaren kan ha erhållit trots de skyddsåtgärder som införts. Det ska vara förbjudet för vidareutnyttjare att återidentifiera de registrerade som uppgifterna gäller, och vidareutnyttjarna ska vidta tekniska och operativa åtgärder för att förhindra återidentifiering och underrätta den offentliga myndigheten om alla uppgiftsincidenter som leder till att berörda registrerade återidentifieras. Vid otillåtet vidareutnyttjande av icke-personuppgifter ska vidareutnyttjaren utan dröjsmål, och när så är lämpligt med bistånd från den offentliga myndigheten, underrätta de juridiska personer vars rättigheter och intressen kan påverkas.

6.   I de fall då vidareutnyttjande av data inte kan tillåtas i enlighet med de skyldigheter som fastställs i punkterna 3 och 4 i denna artikel, och det inte finns någon rättslig grund för överföring av data inom ramen för förordning (EU) 2016/679, ska den offentliga myndigheten, i den utsträckning det är tillåtet i enlighet med unionsrätten och nationell rätt, göra sitt yttersta för att bistå potentiella vidareutnyttjare som begär de registrerades samtycke eller tillstånd från datainnehavare vars rättigheter och intressen kan påverkas av ett sådant vidareutnyttjande, om detta är möjligt utan en oproportionell börda för den offentliga myndigheten. När den tillhandahåller sådant bistånd får den offentliga myndigheten bistås av de behöriga organ som avses i artikel 7.1.

7.   Vidareutnyttjande av data ska endast tillåtas i enlighet med immateriella rättigheter. En databasproducents rätt som föreskrivs i artikel 7.1 i direktiv 96/9/EG får inte utövas av offentliga myndigheter för att förhindra vidareutnyttjande av data eller begränsa vidareutnyttjandet i högre grad än vad som anges i den här förordningen.

8.   Om data som begärs anses vara konfidentiella i enlighet med unionsrätten eller nationell rätt om affärshemligheter eller insynsskydd för statistiska uppgifter, ska de offentliga myndigheterna säkerställa att dessa konfidentiella data inte röjs till följd av att vidareutnyttjande tillåts, såvida inte sådant vidareutnyttjande är tillåtet i enlighet med punkt 6.

9.   I de fall då en vidareutnyttjare avser att överföra icke-personuppgifter som är skyddade på grund av de skäl som anges i artikel 3.1 till ett tredjeland, ska vidareutnyttjaren underrätta den offentliga myndigheten om sin avsikt att överföra sådana uppgifter och om syftet med en sådan överföring vid tidpunkten för begäran om vidareutnyttjande av dessa data. Vid vidareutnyttjande i enlighet med punkt 6 i den här artikeln, ska vidareutnyttjaren, när så är lämpligt med bistånd från den offentliga myndigheten, underrätta den juridiska person vars rättigheter och intressen kan påverkas av denna avsikt, om detta syfte och de lämpliga skyddsåtgärderna. Den offentliga myndigheten får inte tillåta vidareutnyttjandet om inte den juridiska personen ger sitt tillstånd till överföringen.

10.   Offentliga myndigheter får överföra konfidentiella data som inte är personuppgifter eller data som skyddas av immateriella rättigheter till en vidareutnyttjare som avser att överföra dessa data till ett annat tredjeland än ett land som utsetts i enlighet med punkt 12 endast om vidareutnyttjaren avtalsmässigt åtar sig att

11.   Offentliga myndigheter ska, när så är lämpligt och i den utsträckning de kan, ge vidareutnyttjare vägledning och bistånd i fullgörandet av de skyldigheter som avses i punkt 10 i denna artikel.

För att bistå de offentliga myndigheterna och vidareutnyttjarna får kommissionen anta genomförandeakter som fastställer standardavtalsklausuler för fullgörande av de skyldigheter som avses i punkt 10 i denna artikel. Dessa genomförandeakter ska antas i enlighet med det granskningsförfarande som avses i artikel 33.3.

12.   När så motiveras på grund av ett betydande antal begäranden i hela unionen om vidareutnyttjandet av icke-personuppgifter i specifika tredjeländer får kommissionen anta genomförandeakter i vilka det intygas att ett tredjelands rättsliga, tillsynsmässiga och verkställighetsmässiga arrangemang

Dessa genomförandeakter ska antas i enlighet med det granskningsförfarande som avses i artikel 33.3.

13.   Enligt särskilda unionslagstiftningsakter kan vissa kategorier av icke-personuppgifter som innehas av offentliga myndigheter anses vara mycket känsliga vid tillämpningen av denna artikel, när överföringen av dem till tredjeländer kan äventyra unionens offentligpolitiska mål, exempelvis säkerhet och folkhälsa, eller leda till risk för återidentifiering av anonymiserade data som inte är personuppgifter. Om en sådan akt antas ska kommissionen anta delegerade akter i enlighet med artikel 32 som kompletterar denna förordning genom att fastställa särskilda villkor som ska tillämpas på överföring av sådana uppgifter till tredjeländer.

Dessa särskilda villkor ska baseras på typen av de kategorier av icke-personuppgifter som anges i den särskilda unionslagstiftningsakten och skälen för att anse dessa kategorier vara mycket känsliga, med beaktande av riskerna för återidentifiering av anonymiserade data som inte är personuppgifter. De ska vara icke-diskriminerande och begränsade till vad som är nödvändigt för att uppnå de unionens offentligpolitiska mål som anges i den akten, i enlighet med unionens internationella skyldigheter.

Om så krävs enligt de särskilda unionslagstiftningsakter som avses i första stycket, kan sådana särskilda villkor innefatta villkor som är tillämpliga på överföring eller tekniska avtal i detta hänseende, begränsningar vad gäller vidareutnyttjande av data i tredjeländer eller kategorier av personer som har rätt att överföra sådana data till tredjeländer eller, i exceptionella fall, begränsningar vad gäller överföring till tredjeländer.

14.   De fysiska eller juridiska personer som beviljades rätten att vidareutnyttja icke-personuppgifter får endast överföra dessa data till de tredjeländer för vilka kraven i punkterna 10, 12 och 13 uppfylls.

1.   Offentliga myndigheter som tillåter vidareutnyttjande av de kategorier av data som avses i artikel 3.1 får ta ut en avgift för att tillåta vidareutnyttjandet av sådana data.

2.   Avgifter som tas ut i enlighet med punkt 1 ska vara transparenta, icke-diskriminerande, proportionella och objektivt motiverade och får inte begränsa konkurrensen.

3.   Offentliga myndigheter ska säkerställa att alla avgifter också kan betalas online med hjälp av allmänt tillgängliga gränsöverskridande betalningstjänster, utan diskriminering på grund av betaltjänstleverantörens etableringsort, betalningsinstrumentets utfärdandeort eller den plats där betalkontot finns inom unionen.

4.   När offentliga myndigheter tar ut avgifter ska de vidta åtgärder för att ge incitament till vidareutnyttjande av de kategorier av data som avses i artikel 3.1 för icke-kommersiella ändamål, såsom vetenskaplig forskning, och av små och medelstora företag och uppstartsföretag i enlighet med reglerna för statligt stöd. I detta avseende får de offentliga myndigheterna också göra dessa data tillgängliga till en nedsatt avgift eller kostnadsfritt, särskilt för små och medelstora företag och uppstartsföretag, det civila samhället och utbildningsanstalter. Offentliga myndigheter får därför upprätta en förteckning över kategorier av vidareutnyttjare för vilka data för vidareutnyttjande ska göras tillgängliga till en nedsatt avgift eller kostnadsfritt. Förteckningen och kriterierna för upprättande av den ska offentliggöras.

5.   Avgifterna ska härledas från kostnaderna för att genomföra förfarandet för begäran om vidareutnyttjande av de kategorier av data som avses i artikel 3.1, och vara begränsade till nödvändiga kostnader i samband med

6.   Kriterierna och metoden för beräkning av avgifter ska fastställas av medlemsstaterna och offentliggöras. Offentliga myndigheter ska offentliggöra en beskrivning av huvudkategorierna av kostnader och reglerna för fördelning av kostnader.

1.   För utförandet av de uppgifter som avses i denna artikel ska varje medlemsstat utse ett eller flera behöriga organ, som får vara behöriga för särskilda sektorer, för att bistå de offentliga myndigheter som beviljar eller vägrar tillgång för vidareutnyttjande av de kategorier av data som avses i artikel 3.1. Medlemsstaterna får antingen inrätta ett eller flera nya behöriga organ eller förlita sig på befintliga offentliga myndigheter eller interna avdelningar inom offentliga myndigheter som uppfyller de villkor som fastställs i denna förordning.

2.   De behöriga organen får ges befogenhet att bevilja tillgång till vidareutnyttjande av de kategorier av data som avses i artikel 3.1, i enlighet med unionsrätten eller nationell rätt som medger att sådan tillgång beviljas. När de beviljar eller vägrar tillgång för vidareutnyttjande ska artiklarna 4, 5, 6 och 9 tillämpas på dessa behöriga organ.

3.   Behöriga organ ska ha tillräckliga juridiska, ekonomiska och tekniska resurser och personalresurser för att utföra de uppgifter som de anförtrotts, inbegripet de nödvändiga tekniska kunskaperna för att kunna följa relevant unionsrätt eller nationell rätt om systemen för tillgång till de kategorier av data som avses i artikel 3.1.

4.   Det bistånd som föreskrivs i punkt 1 ska, när så är nödvändigt, innefatta följande:

5.   Varje medlemsstat ska senast den 24 september 2023 meddela kommissionen vilka behöriga organ som utsetts i enlighet med punkt 1. Varje medlemsstat ska också meddela kommissionen alla senare ändringar av dessa behöriga organs identitet.

1.   Såvida inte kortare tidsfrister har fastställts i enlighet med nationell rätt ska de behöriga offentliga myndigheterna eller de behöriga organ som avses i artikel 7.1 anta ett beslut om begäran om vidareutnyttjande av de kategorier av data som avses i artikel 3.1 inom två månader från dagen för mottagandet av begäran.

Vid exceptionellt omfattande och komplicerade begäranden om vidareutnyttjande får denna tvåmånadersperiod förlängas med högst 30 dagar. I sådana fall ska de behöriga offentliga myndigheterna eller de behöriga organ som avses i artikel 7.1 underrätta den sökande så snart som möjligt om att mer tid krävs för att genomföra förfarandet, tillsammans med skälen till dröjsmålet.

2.   Fysiska eller juridiska personer som direkt påverkas av ett beslut såsom avses i punkt 1 ska ha effektiv rätt till överprövning i den medlemsstat där det relevanta organet är lokaliserat. Denna rätt till överprövning ska föreskrivas i nationell rätt och inbegripa möjlighet till omprövning av en opartisk myndighet som besitter lämplig sakkunskap, såsom den nationella konkurrensmyndigheten, den berörda myndigheten för tillgång till handlingar, den tillsynsmyndighet som inrättats i enlighet med förordning (EU) 2016/679 eller en nationell rättslig myndighet, vars beslut är bindande för den berörda offentliga myndigheten eller det berörda behöriga organet.

1.   Varje leverantör av dataförmedlingstjänster som avser att tillhandahålla de dataförmedlingstjänster som avses i artikel 10 ska lämna en anmälan till den behöriga myndigheten för dataförmedlingstjänster.

2.   Vid tillämpning av denna förordning ska en leverantör av dataförmedlingstjänster med verksamhetsställen i mer än en medlemsstat anses omfattas av jurisdiktionen i den medlemsstat där den har sitt huvudsakliga verksamhetsställe, utan att det påverkar unionslagsrätten som reglerar gränsöverskridande skadeståndstalan och tillhörande förfaranden.

3.   En leverantör av dataförmedlingstjänster som inte är etablerad i unionen men som i unionen erbjuder de dataförmedlingstjänster som avses i artikel 10 ska utse en rättslig företrädare i en av de medlemsstater där dessa tjänster erbjuds.

För att säkerställa efterlevnaden av denna förordning ska leverantören av dataförmedlingstjänster ge den rättslige företrädaren uppdraget att utöver eller i stället för denna kunna kontaktas av behöriga myndigheter för dataförmedlingstjänster eller registrerade och datainnehavare i alla frågor som rör de tillhandahållna dataförmedlingstjänsterna. Den rättslige företrädaren ska samarbeta med de behöriga myndigheterna för dataförmedlingstjänster och, på begäran, för dessa på ett övergripande sätt påvisa de åtgärder som vidtagits och de bestämmelser som införts av leverantören av dataförmedlingstjänster för att säkerställa överensstämmelse med denna förordning.

Leverantören av dataförmedlingstjänster ska anses omfattas av jurisdiktionen i den medlemsstat där den rättsliga företrädaren finns. Att en leverantör av dataförmedlingstjänster utser en rättslig företrädare ska inte påverka eventuella rättsliga åtgärder som kan vidtas mot leverantören av dataförmedlingstjänster.

4.   Efter att ha lämnat en anmälan i enlighet med punkt 1 får leverantören av dataförmedlingstjänster inleda verksamheten i enlighet med de villkor som fastställs i detta kapitel.

5.   Den anmälan som avses i punkt 1 ska ge leverantören av dataförmedlingstjänster rätt att tillhandahålla dataförmedlingstjänster i alla medlemsstater.

6.   Den anmälan som avses i punkt 1 ska innehålla följande uppgifter:

7.   Den behöriga myndigheten för dataförmedlingstjänster ska säkerställa att anmälningsförfarandet är icke-diskriminerande och inte snedvrider konkurrensen.

8.   På begäran av leverantören av dataförmedlingstjänster ska den behöriga myndigheten för dataförmedlingstjänster inom en vecka från och med en vederbörligen och fullständigt genomförd anmälan utfärda en standardiserad förklaring som bekräftar att leverantören av dataförmedlingstjänster har inkommit med den anmälan som avses i punkt 1 och att anmälan innehåller de uppgifter som avses i punkt 6.

9.   På begäran av leverantören av dataförmedlingstjänster ska den behöriga myndigheten för dataförmedlingstjänster bekräfta att leverantören av dataförmedlingstjänster uppfyller denna artikel och i artikel 12. När leverantören av dataförmedlingstjänster har mottagit en sådan bekräftelse får den i sin skriftliga och muntliga kommunikation använda beteckningen ”leverantör av dataförmedlingstjänster som är erkänd i unionen” samt en gemensam logotyp.

För att säkerställa att leverantörer av dataförmedlingstjänster som är erkända i unionen lätt kan identifieras i hela unionen ska kommissionen genom genomförandeakter fastställa den gemensamma logotypens utformning. Leverantörer av dataförmedlingstjänster som är erkända i unionen ska tydligt visa den gemensamma logotypen på alla online- och offline-publikationer som anknyter till deras dataförmedlingsverksamhet.

Dessa genomförandeakter ska antas i enlighet med det rådgivande förfarande som avses i artikel 33.2.

10.   Den behöriga myndigheten för dataförmedlingstjänster ska på elektronisk väg och utan dröjsmål underrätta kommissionen om varje ny anmälan. Kommissionen ska föra och regelbundet uppdatera ett offentligt register över alla leverantörer av dataförmedlingstjänster som tillhandahåller sina tjänster i unionen. De uppgifter som avses i punkt 6 a, b, c, d, f och g ska offentliggöras i det offentliga registret.

11.   Den behöriga myndigheten för dataförmedlingstjänster får ta ut avgifter för anmälan i enlighet med nationell rätt. Sådana avgifter ska vara proportionella och objektiva och baseras på de administrativa kostnaderna för de behöriga myndigheterna för dataförmedlingstjänsters övervakning av efterlevnaden och andra marknadskontrollåtgärder avseende anmälningar av leverantörer av dataförmedlingstjänster. För små och medelstora företag samt nystartade företag får den behöriga myndigheten ta ut en nedsatt avgift eller avstå från avgiften.

12.   Leverantörer av dataförmedlingstjänster ska underrätta den behöriga myndigheten för dataförmedlingstjänster om alla ändringar av den information som tillhandahållits i enlighet med punkt 6 inom 14 dagar från dagen för ändringen.

13.   När en leverantör av dataförmedlingstjänster upphör med sin verksamhet ska den inom 15 dagar underrätta den berörda behöriga myndighet för dataförmedlingstjänster som fastställts i enlighet med punkterna 1, 2 och 3.

14.   Den behöriga myndigheten för dataförmedlingstjänster ska på elektronisk väg och utan dröjsmål underrätta kommissionen om varje underrättelse som avses i punkterna 12 och 13. Kommissionen ska uppdatera det offentliga registret över leverantörer av dataförmedlingstjänster i unionen i enlighet med detta.

1.   Varje medlemsstat ska utse en eller flera behöriga myndigheter för att utföra uppgifter i samband med anmälningsförfarandet för dataförmedlingstjänster och ska meddela kommissionen dessa behöriga myndigheters identitet senast den 24 september 2023. Varje medlemsstat ska även meddela kommissionen alla eventuella senare ändringar av dessa behöriga myndigheters identitet.

2.   De behöriga myndigheterna för dataförmedlingstjänster ska uppfylla de krav som anges i artikel 26.

3.   Befogenheterna för de utsedda behöriga myndigheterna för dataförmedlingstjänsters ska inte påverka befogenheterna för dataskyddsmyndigheterna, de nationella konkurrensmyndigheterna, de myndigheter som ansvarar för cybersäkerhet och andra relevanta sektorsmyndigheter. Dessa myndigheter ska i enlighet med sina respektive befogenheter enligt unionsrätten och nationell rätt etablera ett starkt samarbete och utbyta den information som behövs för att de ska kunna utföra sina uppgifter i förhållande till leverantörerna av dataförmedlingstjänster, och ska eftersträva att de beslut som fattas vid tillämpningen av denna förordning är konsekventa.

1.   De behöriga myndigheterna för dataförmedlingstjänster ska övervaka och utöva tillsyn över leverantörer av dataförmedlingstjänsters efterlevnad av kraven i detta kapitel. De behöriga myndigheterna för dataförmedlingstjänster får även övervaka och utöva tillsyn över leverantörer av dataförmedlingstjänsters efterlevnad på grundval av en begäran från en fysisk eller juridisk person.

2.   De behöriga myndigheterna för dataförmedlingstjänster ska ha befogenhet att från leverantörer av dataförmedlingstjänster eller deras rättsliga företrädare begära all information som är nödvändig för att kontrollera uppfyllandet av kraven i detta kapitel. Varje begäran om information ska stå i proportion till uppgiftens utförande och innehålla en motivering.

3.   I de fall då den behöriga myndigheten för dataförmedlingstjänster finner att en leverantör av dataförmedlingstjänster inte uppfyller ett eller flera av kraven i detta kapitel ska den meddela leverantören av dataförmedlingstjänster dessa iakttagelser och ge den möjlighet att yttra sig, inom 30 dagar från mottagandet av meddelandet.

4.   Den behöriga myndigheten för dataförmedlingstjänster ska ha befogenhet att kräva att den överträdelse som avses i punkt 3 upphör, inom en rimlig tidsperiod eller omedelbart vid allvarlig överträdelse, och ska vidta ändamålsenliga och proportionella åtgärder för att säkerställa efterlevnaden. I det hänseendet ska den behöriga myndigheten för dataförmedlingstjänster, när så är lämpligt, ha befogenhet att

Den behöriga myndigheten för dataförmedlingstjänster ska begära att kommissionen avlägsnar leverantören av dataförmedlingstjänster från registret över leverantörer av dataförmedlingstjänster när den har utfärdat föreläggande om att tillhandahållandet av dataförmedlingstjänsten ska upphöra i enlighet med första stycket c.

Om en leverantör av dataförmedlingstjänster åtgärdar överträdelserna, ska den leverantören av dataförmedlingstjänster på nytt anmäla detta till den behöriga myndigheten för dataförmedlingstjänster. Den behöriga myndigheten för dataförmedlingstjänster ska underrätta kommissionen om varje förnyad anmälan.

5.   Om en leverantör av dataförmedlingstjänster som inte är etablerad i unionen inte utser en rättslig företrädare, eller om den rättsliga företrädaren inte på begäran av den behöriga myndigheten för dataförmedlingstjänster lämnar de nödvändiga upplysningar som på ett övergripande sätt visar efterlevnad av denna förordning, ska den behöriga myndigheten för dataförmedlingstjänster ha befogenhet att skjuta upp inledandet av eller att avbryta tillhandahållandet av dataförmedlingstjänsten tills en rättslig företrädare utses eller nödvändig information lämnas.

6.   De behöriga myndigheterna för dataförmedlingstjänster ska utan dröjsmål underrätta den berörda leverantören av dataförmedlingstjänster om de åtgärder som vidtas i enlighet med punkterna 4 och 5, och de skäl som de baseras på samt de nödvändiga åtgärder som ska vidtas för att åtgärda bristerna i fråga, och ska fastställa en rimlig tidsperiod, vilken ska vara högst 30 dagar, för leverantören av dataförmedlingstjänsters uppfyllande av dessa krav.

7.   Om en leverantör av dataförmedlingstjänster har sitt huvudsakliga verksamhetsställe eller sin rättsliga företrädare i en medlemsstat, men tillhandahåller tjänster i andra medlemsstater, ska den behöriga myndigheten för dataförmedlingstjänster i den medlemsstat där det huvudsakliga verksamhetsstället är belägen eller där den rättsliga företrädaren är lokaliserad och de behöriga myndigheterna för dataförmedlingstjänster i dessa andra medlemsstater samarbeta och bistå varandra. Detta bistånd och samarbete får omfatta informationsutbyte mellan de berörda behöriga myndigheterna för dataförmedlingstjänster för utförande av deras uppgifter inom ramen för denna förordning och motiverade begäranden om att de tillsynsåtgärder som avses i denna artikel ska vidtas.

Om en behörig myndighet för dataförmedlingstjänster i en medlemsstat begär bistånd från en myndighet för dataförmedlingstjänster i annan medlemsstat ska den lämna en motiverad begäran. Den behöriga myndigheten för dataförmedlingstjänster ska, i fall av en sådan begäran, lämna ett svar utan dröjsmål och inom en tidsram som står i proportion till hur brådskande begäran är.

All information som utbyts inom ramen för assistans som begärs och tillhandahålls enligt denna punkt får användas endast med avseende på det ärende för vilket den har begärts.

1.   En enhet som uppfyller kraven i artikel 18 får lämna in en ansökan om registrering i det offentliga nationella registret över erkända dataaltruismorganisationer i den medlemsstat där den är etablerad.

2.   En enhet som uppfyller kraven i artikel 18 och har verksamhetsställen i fler än en medlemsstat får inlämna en ansökan om registrering i det offentliga nationella registret över erkända dataaltruismorganisationer i den medlemsstat där den har sitt huvudsakliga verksamhetsställe.

3.   En enhet som uppfyller kraven i artikel 18 men som inte är etablerad i unionen ska utse en rättslig företrädare i en av de medlemsstater i vilka dataaltruismtjänsterna erbjuds.

För att säkerställa efterlevnaden av denna förordning ska enheten ge den rättslige företrädaren uppdraget att utöver eller i stället för denna kunna kontaktas av behöriga myndigheter för registrering av dataaltruismorganisationer eller registrerade och datainnehavare i alla frågor som rör den enheten. Den rättslige företrädaren ska samarbeta med de behöriga myndigheterna för registrering av dataaltruismorganisationer och, på begäran, för dessa på ett övergripande sätt påvisa de åtgärder som vidtagits och bestämmelser som införts av enheten för att säkerställa överensstämmelse med denna förordning.

Enheten ska anses omfattas av jurisdiktionen i den medlemsstat där den rättsliga företrädaren finns. En sådan enhet får lämna in en ansökan om r registrering i det offentliga nationella registret över erkända dataaltruismorganisationer i den medlemsstaten. Att enheten utser en rättslig företrädare ska inte påverka rättsliga åtgärder som kan vidtas mot enheten.

4.   De ansökningar om registrering som avses i punkterna 1, 2 och 3 ska innehålla följande uppgifter:

5.   När enheten har lämnat all nödvändig information i enlighet med punkt 4, och efter det att den behöriga myndigheten för registrering av dataaltruismorganisationer har utvärderat ansökan om registrering och konstaterat att enheten uppfyller kraven i artikel 18, ska den registrera enheten i det offentliga nationella registret över erkända dataaltruismorganisationer inom tolv veckor efter mottagandet av ansökan om registrering. Registreringen ska gälla i alla medlemsstater.

Den behöriga myndigheten för registrering av dataaltruismorganisationer ska underrätta kommissionen om alla registreringar. Kommissionen ska föra in registreringarna i det offentliga unionsregistret över erkända dataaltruismorganisationer.

6.   De uppgifter som avses i punkt 4 a, b, f, g och h ska offentliggöras i det relevanta offentliga nationella registret över erkända dataaltruismorganisationer.

7.   En erkänd dataaltruismorganisation ska underrätta den relevanta behöriga myndigheten för registrering av dataaltruismorganisationer om alla ändringar av de uppgifter som tillhandahållits i enlighet med punkt 4 inom 14 dagar från dagen för ändringen.

Den behöriga myndigheten för registrering av dataaltruismorganisationer ska utan dröjsmål underrätta kommissionen om varje sådan underrättelse på elektronisk väg. På grundval av en sådan underrättelse ska kommissionen utan dröjsmål uppdatera det offentliga unionsregistret över erkända dataaltruismorganisationer.

1.   En erkänd dataaltruismorganisation ska föra fullständiga och noggranna register över

2.   En erkänd dataaltruismorganisation ska utarbeta och till den relevanta behöriga myndigheten för registrering av dataaltruismorganisationer sända en årlig verksamhetsrapport som ska innehålla minst följande:

1.   En erkänd dataaltruismorganisation ska på ett klart och lättbegripligt sätt underrätta registrerade eller datainnehavare innan deras data behandlas

2.   Den erkända dataaltruismorganisationen får inte använda data för några andra mål än de mål av allmänt intresse för vilka den registrerade eller datainnehavaren tillåter behandling. Den erkända dataaltruismorganisationen får inte använda vilseledande marknadsföringsmetoder i samband med förfrågan om tillhandahållande av data.

3.   Den erkända dataaltruismorganisationen ska tillhandahålla verktyg för inhämtande av samtycke från registrerade eller tillstånd att behandla data som datainnehavare har gjort tillgängliga. Den erkända dataaltruismorganisationen ska också tillhandahålla verktyg för enkelt återkallande av sådant samtycke eller tillstånd.

4.   Den erkända dataaltruismorganisationen ska vidta åtgärder för att säkerställa en lämplig säkerhetsnivå för lagringen och behandlingen av icke-personuppgifter som den har samlat in på grundval av dataaltruism.

5.   Den erkända dataaltruismorganisationen ska utan dröjsmål informera datainnehavarna vid otillåten överföring av, tillgång till eller användning av icke-personuppgifter som den har delat.

6.   Om den erkända dataaltruismorganisationen underlättar tredjeparters behandling av data, bland annat genom att tillhandahålla verktyg för att erhålla de registrerades samtycke eller erhålla tillstånd att behandla data som tillhandhålls av datainnehavare, ska den i relevanta fall, ange inom vilken tredjelandsjurisdiktion som dataanvändningen är avsedd att äga rum.

1.   Kommissionen ska anta delegerade akter i enlighet med artikel 32 med avseende på att komplettera denna förordning genom skapandet av en regelbok som fastställer

2.   Den regelbok som avses i punkt 1 ska utarbetas i nära samarbete med dataaltruismorganisationer och berörda parter.

1.   De behöriga myndigheterna för registrering av dataaltruismorganisationer ska övervaka och utöva tillsyn över att erkända dataaltruismorganisationer uppfyller de krav som fastställs i detta kapitel. Den behöriga myndigheten för registrering av dataaltruismorganisationer får även övervaka och utöva tillsyn över sådana erkända dataaltruismorganisationers efterlevnad på grundval av en begäran från en fysisk eller juridisk person.

2.   De behöriga myndigheterna för registrering av dataaltruismorganisationer ska ha befogenhet att från erkända dataaltruismorganisationer begära sådan information som är nödvändig för att kontrollera att kraven i detta kapitel följs. Varje begäran om information ska stå i proportion till uppgiftens utförande och innehålla en motivering.

3.   I de fall då den behöriga myndigheten för registrering av dataaltruismorganisationer finner att en erkänd dataaltruismorganisation inte uppfyller ett eller flera av kraven i detta kapitel ska den meddela den erkända dataaltruismorganisationen dessa iakttagelser och ge den möjlighet att yttra sig, inom 30 dagar efter mottagandet av meddelandet.

4.   Den behöriga myndigheten för registrering av dataaltruismorganisationer ska ha befogenhet att kräva att den överträdelse som avses i punkt 3 upphör, antingen omedelbart eller inom en rimlig tidsperiod, och ska vidta ändamålsenliga och proportionella åtgärder för att säkerställa efterlevnaden.

5.   Om en erkänd dataaltruismorganisation inte uppfyller ett eller flera krav i detta kapitel ens efter att den i enlighet med punkt 3 har underrättats av den behöriga myndigheten för registrering av dataaltruismorganisationer, ska den erkända dataaltruismorganisationen

Ett beslut om att återkalla rätten att använda beteckningen ”dataaltruismorganisation om är erkänd i unionen” enligt första stycket led a ska offentliggöras av den behöriga myndigheten för registrering av dataaltruismorganisationer.

6.   Om en enhet som registreras i det offentliga nationella registret över erkända dataaltruismorganisationer har sitt huvudsakliga verksamhetsställe eller sin rättsliga företrädare i en medlemsstat, men är aktiv i andra medlemsstater, ska den behöriga myndigheten för registrering av dataaltruismorganisationer i den medlemsstat där det huvudsakliga verksamhetsstället är beläget eller där den rättsliga företrädaren är lokaliserad och de behöriga myndigheterna för registrering av dataaltruismorganisationer i dessa andra medlemsstater samarbeta och bistå varandra. Detta bistånd och samarbete får omfatta informationsutbyte mellan de berörda behöriga myndigheterna för registrering av dataaltruismorganisationer för utförande av deras uppgifter inom ramen för denna förordning och motiverade begäranden om att de åtgärder som avses denna artikel ska vidtas.

Om en behörig myndighet för registrering av dataaltruismorganisationer i en medlemsstat begär bistånd från en behörig myndighet för registrering av dataaltruismorganisationer i en annan medlemsstat ska den lämna en motiverad begäran. Den behöriga myndigheten för registrering av dataaltruismorganisationer ska i fall av en sådan begäran svara på denna utan dröjsmål och inom en tidsram som står i proportion till hur brådskande begäran är.

All information som utbyts inom ramen för assistans som begärs och tillhandahålls enligt denna punkt får användas endast med avseende på det ärende för vilket den har begärts.

1.   De behöriga myndigheterna för dataförmedlingstjänster och de behöriga myndigheterna för registrering av dataaltruismorganisationer ska vara juridiskt åtskilda från, och funktionellt oberoende av, alla leverantörer av dataförmedlingstjänster eller erkända dataaltruismorganisationer. Funktionerna för de behöriga myndigheterna för dataförmedlingstjänster och de behöriga myndigheterna för registrering av dataaltruismorganisationer får utföras av samma myndighet. Medlemsstaterna får antingen inrätta en eller flera nya myndigheter eller förlita sig på befintliga myndigheter.

2.   De behöriga myndigheterna för dataförmedlingstjänster och de behöriga myndigheterna för registrering av dataaltruismorganisationer ska utföra sina uppgifter på ett opartiskt, transparent, konsekvent och tillförlitligt sätt och utan dröjsmål. När de utför sina uppgifter ska de skydda rättvis konkurrens och icke-diskriminering.

3.   De ledande befattningshavarna och personalen som ansvarar för att utföra de berörda uppgifterna hos de behöriga myndigheterna för dataförmedlingstjänster och de behöriga myndigheterna för registrering av dataaltruismorganisationer får inte vara personer som utformar, tillverkar, tillhandahåller, installerar, köper in, äger, använder eller underhåller de tjänster som de bedömer, och inte heller vara auktoriserade företrädare eller ombud för någon av dessa parter. Detta ska dock inte hindra en användning av bedömda tjänster som är nödvändig för verksamheten vid de behöriga myndigheterna för dataförmedlingstjänster och de behöriga myndigheterna för registrering av dataaltruismorganisationer eller en användning av sådana tjänster för personliga ändamål.

4.   De ledande befattningshavarna och personalen vid de behöriga myndigheterna för dataförmedlingstjänster och de behöriga myndigheterna för registrering av dataaltruismorganisationer får inte delta i någon verksamhet som kan påverka deras objektivitet och integritet i samband med de bedömningar av verksamhet som de anförtrotts att göra.

5.   De behöriga myndigheterna för dataförmedlingstjänster och de behöriga myndigheterna för registrering av dataaltruismorganisationer ska ha tillräckliga ekonomiska resurser och personalresurser till sitt förfogande för att utföra de uppgifter som de anförtrotts, inbegripet de nödvändiga tekniska kunskaperna och resurserna.

6.   De behöriga myndigheterna för dataförmedlingstjänster och de behöriga myndigheterna för registrering av dataaltruismorganisationer i en medlemsstat ska, på motiverad begäran och utan dröjsmål, förse kommissionen och de behöriga myndigheterna för dataförmedlingstjänster och de behöriga myndigheterna för registrering av dataaltruismorganisationer från andra medlemsstater med den information som dessa behöver för att utföra sina uppgifter enligt denna förordning. Om en behörig myndighet för dataförmedlingstjänster eller en behörig myndighet för registrering av dataaltruismorganisationer anser att den begärda informationen är konfidentiell i enlighet med unionsrätten och nationell rätt om affärshemligheter och tystnadsplikt, ska kommissionen och andra berörda behöriga myndigheter för dataförmedlingstjänster eller behöriga myndigheter för registrering av dataaltruismorganisationer säkerställa sådan konfidentiell behandling.

1.   Kommissionen ska inrätta en europeisk datainnovationsstyrelse i form av en expertgrupp som består av företrädare för de behöriga myndigheterna för dataförmedlingstjänster och de behöriga myndigheterna för registrering av dataaltruismorganisationer i alla medlemsstater, Europeiska dataskyddsstyrelsen, Europeiska datatillsynsmannen, Enisa, kommissionen, EU-företrädaren för små och medelstora företag eller en företrädare utsedd av nätverket av företrädare för små och medelstora företag och andra företrädare för relevanta organ inom enskilda sektorer samt organ med specifik sakkunskap. I sin utnämning av enskilda experter ska kommissionen sträva efter att uppnå jämn könsfördelning och geografisk balans bland medlemmarna av expertgruppen.

2.   Europeiska datainnovationsstyrelsen ska bestå av minst följande tre undergrupper:

3.   Kommissionen ska vara ordförande vid Europeiska datainnovationsstyrelsens sammanträden.

4.   Europeiska datainnovationsstyrelsen ska bistås av ett sekretariat som tillhandahålls av kommissionen.

1.   Den offentliga myndighet, den fysiska eller juridiska person som beviljats rätt att vidareutnyttja data i enlighet med kapitel II, leverantören av dataförmedlingstjänster eller den erkända dataaltruismorganisationen ska vidta alla rimliga tekniska, rättsliga och organisatoriska åtgärder, inbegripet kontraktsmässiga arrangemang, för att förhindra internationell överföring av eller statlig tillgång till icke-personuppgifter som innehas i unionen, om en sådan överföring eller tillgång skulle strida mot unionsrätten eller den nationella rätten i den berörda medlemsstaten, utan att detta påverkar punkt 2 eller 3.

2.   Beslut eller domar från en domstol i ett tredje land och beslut från förvaltningsmyndigheter i ett tredjeland där det krävs att en offentlig myndighet, en fysisk eller juridisk person som beviljas rätten att vidareutnyttja data i enlighet med kapitel II, en leverantör av dataförmedlingstjänster eller en erkänd dataaltruismorganisation överför icke-personuppgifter som omfattas av tillämpningsområdet för denna förordning från unionen eller ger tillgång till sådana icke-personuppgifter som innehas i unionen får endast erkännas eller genomföras på något som helst sätt om det grundar sig på en internationell överenskommelse, såsom ett fördrag om ömsesidig rättslig hjälp, som gäller mellan det begärande tredjelandet och unionen, eller ett sådant avtal mellan det begärande tredjelandet och en medlemsstat.

3.   I de fall då, i avsaknad av en internationell överenskommelse som avses i punkt 2 i denna artikel, en offentlig myndighet, en fysisk eller juridisk person som i enlighet med kapitel II beviljats rättigheten att vidareutnyttja data, en leverantör av dataförmedlingstjänster eller en erkänd dataaltruismorganisation är adressat för ett beslut eller en dom från en domstol i ett tredje land eller ett beslut från en förvaltningsmyndighet i ett tredjeland om att överföra icke-personuppgifter som omfattas av tillämpningsområdet för denna förordning från unionen eller ge tillgång till sådana icke-personuppgifter som innehas i unionen, och efterlevnaden av ett sådant beslut skulle riskera att medföra att adressaten bryter mot unionsrätten eller den nationella rätten i den berörda medlemsstaten, ska tredjelandsmyndighetens överföring av eller tillgång till sådana data endast äga rum om:

4.   Om de villkor som fastställs i punkterna 2 och 3 är uppfyllda ska den offentliga myndigheten, den fysiska eller juridiska person som beviljats rätt att vidareutnyttja data i enlighet med kapitel II, leverantören av dataförmedlingstjänster eller den erkända dataaltruismorganisationen tillhandahålla den minimimängd data som är tillåten till följd av en begäran, baserat på en rimlig tolkning av denna begäran.

5.   Den offentliga myndigheten, den fysiska eller juridiska person som i enlighet med kapitel II beviljats rättigheten att vidareutnyttja data, leverantören av dataförmedlingstjänster eller den erkända dataaltruismorganisationen ska underrätta datainnehavaren om förekomsten av en begäran från en förvaltningsmyndighet i ett tredjeland om att få tillgång till dess data, innan den tillmötesgår den begäran, förutom då denna begäran avser brottsbekämpande ändamål och så länge som detta är nödvändigt för att skydda brottsbekämpningens effektivitet.

1.   Befogenheten att anta delegerade akter ges till kommissionen med förbehåll för de villkor som anges i denna artikel.

2.   Den befogenhet att anta delegerade akter som avses i artiklarna 5.13 och 22.1 ges till kommissionen tills vidare från och med den 23 juni 2022.

3.   Den delegering av befogenhet som avses i artiklarna 5.13 och 22.1 får när som helst återkallas av Europaparlamentet eller rådet. Ett beslut om återkallelse innebär att delegeringen av den befogenhet som anges i beslutet upphör att gälla. Beslutet får verkan dagen efter det att det offentliggörs i Europeiska unionens officiella tidning, eller vid ett senare i beslutet angivet datum. Det påverkar inte giltigheten av delegerade akter som redan har trätt i kraft.

4.   Innan kommissionen antar en delegerad akt ska den samråda med experter som utsetts av varje medlemsstat i enlighet med principerna i det interinstitutionella avtalet av den 13 april 2016 om bättre lagstiftning.

5.   Så snart kommissionen antar en delegerad akt ska den samtidigt delge Europaparlamentet och rådet denna.

6.   En delegerad akt som antas enligt artikel 5.13 eller 22.1 ska träda i kraft endast om varken Europaparlamentet eller rådet har gjort invändningar mot den delegerade akten inom en period på tre månader från den dag då akten delgavs Europaparlamentet och rådet, eller om både Europaparlamentet och rådet, före utgången av den perioden, har underrättat kommissionen om att de inte kommer att invända. Denna period ska förlängas med tre månader på Europaparlamentets eller rådets initiativ.