search


keyboard_tab Digital Governance Act 2022/0868 SV

BG CS DA DE EL EN ES ET FI FR GA HR HU IT LV LT MT NL PL PT RO SK SL SV print pdf

2022/0868 SV cercato: '   den' . Output generated live by software developed by IusOnDemand srl


expand index    den:

    KAPITEL I
    Allmänna bestämmelser

    KAPITEL II
    Vidareutnyttjande av vissa kategorier av skyddade data som innehas av offentliga myndigheter

    KAPITEL III
    Krav som är tillämpliga på dataförmedlingstjänster

    KAPITEL IV
    Dataaltruism

    KAPITEL V
    Behöriga myndigheter och förfarandebestämmelser

    KAPITEL VI
    Europeiska datainnovationsstyrelsen

    KAPITEL VII
    internationell tillgång och överföring

    KAPITEL VIII
    Delegering och kommittéförfarande

    KAPITEL IX
    Slut- och övergångsbestämmelser


whereas    den:


definitions:


cloud tag: and the number of total unique words without stopwords is: 788

 

Artikel 1

Innehåll och tillämpningsområde

1.   I denna förordning fastställs följande:

a)

Villkoren för vidareutnyttjande inom unionen av vissa kategorier av data som innehas av offentliga myndigheter.

b)

En ram för anmälan av och tillsyn över tillhandahållandet av dataförmedlingstjänster.

c)

En ram för frivillig registrering av enheter som samlar in och behandlar data som tillhandahålls för altruistiska ändamål.

d)

En ram för inrättandet av en europeisk datainnovationsstyrelse.

2.   denna förordning medför inte någon skyldighet för offentliga myndigheter att tillåta vidareutnyttjande av data och befriar inte heller offentliga myndigheter från deras skyldigheter i fråga om konfidentiell behandling enligt unionsrätten eller nationell rätt.

Denna förordning ska inte påverka

a)

tillämpningen av särskilda bestämmelser i unionsrätten eller nationell rätt om tillgång till eller vidareutnyttjande av vissa kategorier av data, särskilt när det gäller beviljandet av tillgång till och utlämnandet av officiella handlingar, och

b)

offentliga myndigheters skyldigheter enligt unionsrätten eller nationell rätt att tillåta vidareutnyttjande av data eller krav som rör behandling av icke-personuppgifter.

I de fall då en sektorsspecifik unionsrätt eller nationell rätt föreskriver att offentliga myndigheter, leverantörer av dataförmedlingstjänster eller erkända dataaltruismorganisationer ska uppfylla särskilda ytterligare tekniska, administrativa eller organisatoriska krav, däribland genom ett auktorisations- eller certifieringssystem, ska de bestämmelserna i den sektorsspecifika unionsrätten eller den nationella rätten också tillämpas. Eventuella sådana särskilda ytterligare krav ska vara icke-diskriminerande, proportionella och objektivt motiverade.

3.   Unionsrätt och nationell rätt om skydd av personuppgifter ska tillämpas på alla personuppgifter som behandlas i samband med denna förordning. Denna förordning påverkar i synnerhet inte tillämpningen av förordningarna (EU) 2016/679 och (EU) 2018/1725 och direktiven 2002/58/EG och (EU) 2016/680, inklusive vad gäller tillsynsmyndigheternas befogenheter och behörighet. Om den här förordningen står i strid med unionsrätten om skydd av personuppgifter eller nationell rätt som antagits i enlighet med sådan unionsrätt, bör den relevanta unionsrätten eller nationella rätten om skydd av personuppgifter ha företräde. Den här förordningen skapar inte någon rättslig grund för behandling av personuppgifter och påverkar inte heller några av de skyldigheter och rättigheter som anges i förordningarna (EU) 2016/679 eller (EU) 2018/1725 eller direktiven 2002/58/EG eller (EU) 2016/680.

4.   denna förordning påverkar inte tillämpningen av konkurrensrätten.

5.   denna förordning påverkar inte medlemsstaternas befogenheter när det gäller deras verksamhet som rör allmän säkerhet, försvar och nationell säkerhet.

Artikel 8

Gemensamma informationspunkter

1.   Medlemsstaterna ska säkerställa att all relevant information om tillämpningen av artiklarna 5 och 6 finns tillgänglig och lätt åtkomlig via en gemensam informationspunkt. Medlemsstaterna ska inrätta ett nytt organ eller utse ett befintligt organ som gemensam informationspunkt. Den gemensamma informationspunkten kan vara länkad till sektoriella, regionala eller lokala informationspunkter. En gemensam informationspunkts funktioner får vara automatiserade förutsatt att den offentliga myndigheten säkerställer tillräckligt stöd.

2.   den gemensamma informationspunkten ska vara behörig att ta emot förfrågningar eller ansökningar om vidareutnyttjande av de kategorier av data som avses i artikel 3.1 och ska när så är möjligt och lämpligt automatiskt överföra dessa till de behöriga offentliga myndigheter som avses i artikel 7.1, i förekommande fall. Den gemensamma informationspunkten ska på elektronisk väg tillhandahålla en sökbar tillgångsförteckning som innehåller en översikt över alla tillgängliga datakällor, däribland, i relevanta fall, de datakällor som finns tillgängliga vid sektorsspecifika, regionala och lokala informationspunkter, tillsammans med relevant information som beskriver tillgängliga data, inbegripet åtminstone dataformatet och datastorleken samt villkoren för vidareutnyttjandet av dessa data.

3.   den gemensamma informationspunkten får inrätta en separat, förenklad och väldokumenterad informationskanal för små och medelstora företag och nystartade företag som möter deras behov och förmågor i samband med begäran av vidareutnyttjande av de kategorier av data som avses i artikel 3.1.

4.   Kommissionen ska inrätta en europeisk gemensam åtkomstspunkt som erbjuder ett sökbart elektroniskt register över tillgängliga data i nationella gemensamma informationspunkter och ytterligare information om hur man begär data via dessa nationella gemensamma informationspunkter.

Artikel 11

Anmälning från leverantörer av dataförmedlingstjänster

1.   Varje leverantör av dataförmedlingstjänster som avser att tillhandahålla de dataförmedlingstjänster som avses i artikel 10 ska lämna en anmälan till den behöriga myndigheten för dataförmedlingstjänster.

2.   Vid tillämpning av denna förordning ska en leverantör av dataförmedlingstjänster med verksamhetsställen i mer än en medlemsstat anses omfattas av jurisdiktionen i den medlemsstat där den har sitt huvudsakliga verksamhetsställe, utan att det påverkar unionslagsrätten som reglerar gränsöverskridande skadeståndstalan och tillhörande förfaranden.

3.   En leverantör av dataförmedlingstjänster som inte är etablerad i unionen men som i unionen erbjuder de dataförmedlingstjänster som avses i artikel 10 ska utse en rättslig företrädare i en av de medlemsstater där dessa tjänster erbjuds.

För att säkerställa efterlevnaden av denna förordning ska leverantören av dataförmedlingstjänster ge den rättslige företrädaren uppdraget att utöver eller i stället för denna kunna kontaktas av behöriga myndigheter för dataförmedlingstjänster eller registrerade och datainnehavare i alla frågor som rör de tillhandahållna dataförmedlingstjänsterna. Den rättslige företrädaren ska samarbeta med de behöriga myndigheterna för dataförmedlingstjänster och, på begäran, för dessa på ett övergripande sätt påvisa de åtgärder som vidtagits och de bestämmelser som införts av leverantören av dataförmedlingstjänster för att säkerställa överensstämmelse med denna förordning.

Leverantören av dataförmedlingstjänster ska anses omfattas av jurisdiktionen i den medlemsstat där den rättsliga företrädaren finns. Att en leverantör av dataförmedlingstjänster utser en rättslig företrädare ska inte påverka eventuella rättsliga åtgärder som kan vidtas mot leverantören av dataförmedlingstjänster.

4.   Efter att ha lämnat en anmälan i enlighet med punkt 1 får leverantören av dataförmedlingstjänster inleda verksamheten i enlighet med de villkor som fastställs i detta kapitel.

5.   den anmälan som avses i punkt 1 ska ge leverantören av dataförmedlingstjänster rätt att tillhandahålla dataförmedlingstjänster i alla medlemsstater.

6.   den anmälan som avses i punkt 1 ska innehålla följande uppgifter:

a)

Namnet på leverantören av dataförmedlingstjänster.

b)

Dataförmedlingstjänsteleverantörens rättsliga status, form, ägarstruktur, relevanta dotterföretag och, om leverantören av dataförmedlingstjänster är registrerad i ett handelsregister eller annat liknande offentligt nationellt register, registreringsnummer

c)

Adressen till dataförmedlingstjänsteleverantörens huvudsakliga verksamhetsställe i unionen, i förekommande fall, och, om tillämpligt, eventuella underordnade filialer i en annan medlemsstat, eller till den rättsliga företrädaren.

d)

En offentlig webbplats med fullständig och uppdaterad information om leverantören av dataförmedlingstjänster och verksamheten, inbegripet åtminstone den information som avses i leden a, b, c och f.

e)

Dataförmedlingstjänsteleverantörens kontaktpersoner och kontaktuppgifter.

f)

En beskrivning av den dataförmedlingstjänst som leverantören av dataförmedlingstjänster avser att tillhandahålla och en uppgift om de kategorier som förtecknas i artikel 10 som dessa dataförmedlingstjänster omfattas av.

g)

Beräknat startdatum för verksamheten, om ett annat än anmälningsdatumet.

7.   den behöriga myndigheten för dataförmedlingstjänster ska säkerställa att anmälningsförfarandet är icke-diskriminerande och inte snedvrider konkurrensen.

8.   På begäran av leverantören av dataförmedlingstjänster ska den behöriga myndigheten för dataförmedlingstjänster inom en vecka från och med en vederbörligen och fullständigt genomförd anmälan utfärda en standardiserad förklaring som bekräftar att leverantören av dataförmedlingstjänster har inkommit med den anmälan som avses i punkt 1 och att anmälan innehåller de uppgifter som avses i punkt 6.

9.   På begäran av leverantören av dataförmedlingstjänster ska den behöriga myndigheten för dataförmedlingstjänster bekräfta att leverantören av dataförmedlingstjänster uppfyller denna artikel och i artikel 12. När leverantören av dataförmedlingstjänster har mottagit en sådan bekräftelse får den i sin skriftliga och muntliga kommunikation använda beteckningen ”leverantör av dataförmedlingstjänster som är erkänd i unionen” samt en gemensam logotyp.

För att säkerställa att leverantörer av dataförmedlingstjänster som är erkända i unionen lätt kan identifieras i hela unionen ska kommissionen genom genomförandeakter fastställa den gemensamma logotypens utformning. Leverantörer av dataförmedlingstjänster som är erkända i unionen ska tydligt visa den gemensamma logotypen på alla online- och offline-publikationer som anknyter till deras dataförmedlingsverksamhet.

Dessa genomförandeakter ska antas i enlighet med det rådgivande förfarande som avses i artikel 33.2.

10.   den behöriga myndigheten för dataförmedlingstjänster ska på elektronisk väg och utan dröjsmål underrätta kommissionen om varje ny anmälan. Kommissionen ska föra och regelbundet uppdatera ett offentligt register över alla leverantörer av dataförmedlingstjänster som tillhandahåller sina tjänster i unionen. De uppgifter som avses i punkt 6 a, b, c, d, f och g ska offentliggöras i det offentliga registret.

11.   den behöriga myndigheten för dataförmedlingstjänster får ta ut avgifter för anmälan i enlighet med nationell rätt. Sådana avgifter ska vara proportionella och objektiva och baseras på de administrativa kostnaderna för de behöriga myndigheterna för dataförmedlingstjänsters övervakning av efterlevnaden och andra marknadskontrollåtgärder avseende anmälningar av leverantörer av dataförmedlingstjänster. För små och medelstora företag samt nystartade företag får den behöriga myndigheten ta ut en nedsatt avgift eller avstå från avgiften.

12.   Leverantörer av dataförmedlingstjänster ska underrätta den behöriga myndigheten för dataförmedlingstjänster om alla ändringar av den information som tillhandahållits i enlighet med punkt 6 inom 14 dagar från dagen för ändringen.

13.   När en leverantör av dataförmedlingstjänster upphör med sin verksamhet ska den inom 15 dagar underrätta den berörda behöriga myndighet för dataförmedlingstjänster som fastställts i enlighet med punkterna 1, 2 och 3.

14.   den behöriga myndigheten för dataförmedlingstjänster ska på elektronisk väg och utan dröjsmål underrätta kommissionen om varje underrättelse som avses i punkterna 12 och 13. Kommissionen ska uppdatera det offentliga registret över leverantörer av dataförmedlingstjänster i unionen i enlighet med detta.

Artikel 14

Övervakning av efterlevnaden

1.   De behöriga myndigheterna för dataförmedlingstjänster ska övervaka och utöva tillsyn över leverantörer av dataförmedlingstjänsters efterlevnad av kraven i detta kapitel. De behöriga myndigheterna för dataförmedlingstjänster får även övervaka och utöva tillsyn över leverantörer av dataförmedlingstjänsters efterlevnad på grundval av en begäran från en fysisk eller juridisk person.

2.   De behöriga myndigheterna för dataförmedlingstjänster ska ha befogenhet att från leverantörer av dataförmedlingstjänster eller deras rättsliga företrädare begära all information som är nödvändig för att kontrollera uppfyllandet av kraven i detta kapitel. Varje begäran om information ska stå i proportion till uppgiftens utförande och innehålla en motivering.

3.   I de fall då den behöriga myndigheten för dataförmedlingstjänster finner att en leverantör av dataförmedlingstjänster inte uppfyller ett eller flera av kraven i detta kapitel ska den meddela leverantören av dataförmedlingstjänster dessa iakttagelser och ge den möjlighet att yttra sig, inom 30 dagar från mottagandet av meddelandet.

4.   den behöriga myndigheten för dataförmedlingstjänster ska ha befogenhet att kräva att den överträdelse som avses i punkt 3 upphör, inom en rimlig tidsperiod eller omedelbart vid allvarlig överträdelse, och ska vidta ändamålsenliga och proportionella åtgärder för att säkerställa efterlevnaden. I det hänseendet ska den behöriga myndigheten för dataförmedlingstjänster, när så är lämpligt, ha befogenhet att

a)

genom administrativa förfaranden ålägga avskräckande ekonomiska sanktioner, som får inbegripa löpande viten och sanktioner med retroaktiv verkan, inleda rättsliga förfaranden för åläggande av sanktionsavgifter, eller bådadera,

b)

kräva att inledandet eller avbrytandet av tillhandahållandet av dataförmedlingstjänsten skjuts upp tills villkoren, enligt den behöriga myndigheten för dataförmedlingstjänsters begäran, har ändrats, eller

c)

kräva att tillhandahållandet av dataförmedlingstjänsten upphör om allvarliga eller upprepade överträdelser inte har åtgärdats trots utfärdat meddelande enligt punkt 3.

Den behöriga myndigheten för dataförmedlingstjänster ska begära att kommissionen avlägsnar leverantören av dataförmedlingstjänster från registret över leverantörer av dataförmedlingstjänster när den har utfärdat föreläggande om att tillhandahållandet av dataförmedlingstjänsten ska upphöra i enlighet med första stycket c.

Om en leverantör av dataförmedlingstjänster åtgärdar överträdelserna, ska den leverantören av dataförmedlingstjänster på nytt anmäla detta till den behöriga myndigheten för dataförmedlingstjänster. Den behöriga myndigheten för dataförmedlingstjänster ska underrätta kommissionen om varje förnyad anmälan.

5.   Om en leverantör av dataförmedlingstjänster som inte är etablerad i unionen inte utser en rättslig företrädare, eller om den rättsliga företrädaren inte på begäran av den behöriga myndigheten för dataförmedlingstjänster lämnar de nödvändiga upplysningar som på ett övergripande sätt visar efterlevnad av denna förordning, ska den behöriga myndigheten för dataförmedlingstjänster ha befogenhet att skjuta upp inledandet av eller att avbryta tillhandahållandet av dataförmedlingstjänsten tills en rättslig företrädare utses eller nödvändig information lämnas.

6.   De behöriga myndigheterna för dataförmedlingstjänster ska utan dröjsmål underrätta den berörda leverantören av dataförmedlingstjänster om de åtgärder som vidtas i enlighet med punkterna 4 och 5, och de skäl som de baseras på samt de nödvändiga åtgärder som ska vidtas för att åtgärda bristerna i fråga, och ska fastställa en rimlig tidsperiod, vilken ska vara högst 30 dagar, för leverantören av dataförmedlingstjänsters uppfyllande av dessa krav.

7.   Om en leverantör av dataförmedlingstjänster har sitt huvudsakliga verksamhetsställe eller sin rättsliga företrädare i en medlemsstat, men tillhandahåller tjänster i andra medlemsstater, ska den behöriga myndigheten för dataförmedlingstjänster i den medlemsstat där det huvudsakliga verksamhetsstället är belägen eller där den rättsliga företrädaren är lokaliserad och de behöriga myndigheterna för dataförmedlingstjänster i dessa andra medlemsstater samarbeta och bistå varandra. Detta bistånd och samarbete får omfatta informationsutbyte mellan de berörda behöriga myndigheterna för dataförmedlingstjänster för utförande av deras uppgifter inom ramen för denna förordning och motiverade begäranden om att de tillsynsåtgärder som avses i denna artikel ska vidtas.

Om en behörig myndighet för dataförmedlingstjänster i en medlemsstat begär bistånd från en myndighet för dataförmedlingstjänster i annan medlemsstat ska den lämna en motiverad begäran. Den behöriga myndigheten för dataförmedlingstjänster ska, i fall av en sådan begäran, lämna ett svar utan dröjsmål och inom en tidsram som står i proportion till hur brådskande begäran är.

All information som utbyts inom ramen för assistans som begärs och tillhandahålls enligt denna punkt får användas endast med avseende på det ärende för vilket den har begärts.

Artikel 21

Särskilda krav för att skydda de registrerades och datainnehavarnas rättigheter och intressen när det gäller deras data

1.   En erkänd dataaltruismorganisation ska på ett klart och lättbegripligt sätt underrätta registrerade eller datainnehavare innan deras data behandlas

a)

om de mål av allmänt intresse och, om tillämpligt, de särskilda, uttryckligt angivna och berättigade ändamål för vilka personuppgifter ska behandlas, och för vilka den tillåter att deras data behandlas av dataanvändare, och

b)

om lokaliseringen och målen av allmänt intresse i fråga om vilka den tillåter behandling som utförs i ett tredjeland, om behandlingen utförs av den erkända dataaltruismorganisationen.

2.   den erkända dataaltruismorganisationen får inte använda data för några andra mål än de mål av allmänt intresse för vilka den registrerade eller datainnehavaren tillåter behandling. Den erkända dataaltruismorganisationen får inte använda vilseledande marknadsföringsmetoder i samband med förfrågan om tillhandahållande av data.

3.   den erkända dataaltruismorganisationen ska tillhandahålla verktyg för inhämtande av samtycke från registrerade eller tillstånd att behandla data som datainnehavare har gjort tillgängliga. Den erkända dataaltruismorganisationen ska också tillhandahålla verktyg för enkelt återkallande av sådant samtycke eller tillstånd.

4.   den erkända dataaltruismorganisationen ska vidta åtgärder för att säkerställa en lämplig säkerhetsnivå för lagringen och behandlingen av icke-personuppgifter som den har samlat in på grundval av dataaltruism.

5.   den erkända dataaltruismorganisationen ska utan dröjsmål informera datainnehavarna vid otillåten överföring av, tillgång till eller användning av icke-personuppgifter som den har delat.

6.   Om den erkända dataaltruismorganisationen underlättar tredjeparters behandling av data, bland annat genom att tillhandahålla verktyg för att erhålla de registrerades samtycke eller erhålla tillstånd att behandla data som tillhandhålls av datainnehavare, ska den i relevanta fall, ange inom vilken tredjelandsjurisdiktion som dataanvändningen är avsedd att äga rum.

Artikel 22

Regelbok

1.   Kommissionen ska anta delegerade akter i enlighet med artikel 32 med avseende på att komplettera denna förordning genom skapandet av en regelbok som fastställer

a)

lämpliga informationskrav som säkerställer att registrerade och datainnehavare, innan ett samtycke eller tillstånd för dataaltruism ges, tillhandahålls tillräckligt utförlig, tydlig och transparent information om användningen av data, verktygen för givande och återkallande av samtycke eller tillstånd och de åtgärder som vidtagits för att undvika missbruk av de data som delas med dataaltruismorganisationen,

b)

lämpliga tekniska och säkerhetsmässiga krav för att säkerställa en lämplig nivå av säkerhet för lagringen och behandlingen av data samt för verktygen för givande och återkallande av samtycke eller tillstånd,

c)

kommunikationsfärdplaner med multidisciplinär ansats för att öka medvetenheten om dataaltruism, om erhållen status som ”dataaltruismorganisation som är erkänd i unionen” och om regelboken bland berörda parter, särskilt datainnehavare och registrerade som kan tänka sig att dela med sig av sina data,

d)

rekommendationer om relevanta interoperabilitetsstandarder.

2.   den regelbok som avses i punkt 1 ska utarbetas i nära samarbete med dataaltruismorganisationer och berörda parter.

Artikel 23

Behöriga myndigheter för registrering av dataaltruismorganisationer

1.   Varje medlemsstat ska utse en eller flera behöriga myndigheter som ansvarar för dess offentliga nationella register av erkända dataaltruismorganisationer.

De behöriga myndigheterna för registrering av dataaltruismorganisationer ska uppfylla de krav som anges i artikel 26.

2.   Varje medlemsstat ska underrätta kommissionen om identiteten på sina behöriga myndigheter för registrering av dataaltruismorganisationers identitet senast den 24 september 2023. Varje medlemsstat ska även underrätta kommissionen om alla eventuella senare ändringar av dessa behöriga myndigheters identitet

3.   den behöriga myndigheten för registrering av dataaltruismorganisationer i en medlemsstat ska utföra sina uppgifter i samarbete med den relevanta dataskyddsmyndigheten, när dessa uppgifter rör behandlingen av personuppgifter, och med relevanta sektorsmyndigheterna i den medlemsstaten.

Artikel 24

Övervakning av efterlevnaden

1.   De behöriga myndigheterna för registrering av dataaltruismorganisationer ska övervaka och utöva tillsyn över att erkända dataaltruismorganisationer uppfyller de krav som fastställs i detta kapitel. Den behöriga myndigheten för registrering av dataaltruismorganisationer får även övervaka och utöva tillsyn över sådana erkända dataaltruismorganisationers efterlevnad på grundval av en begäran från en fysisk eller juridisk person.

2.   De behöriga myndigheterna för registrering av dataaltruismorganisationer ska ha befogenhet att från erkända dataaltruismorganisationer begära sådan information som är nödvändig för att kontrollera att kraven i detta kapitel följs. Varje begäran om information ska stå i proportion till uppgiftens utförande och innehålla en motivering.

3.   I de fall då den behöriga myndigheten för registrering av dataaltruismorganisationer finner att en erkänd dataaltruismorganisation inte uppfyller ett eller flera av kraven i detta kapitel ska den meddela den erkända dataaltruismorganisationen dessa iakttagelser och ge den möjlighet att yttra sig, inom 30 dagar efter mottagandet av meddelandet.

4.   den behöriga myndigheten för registrering av dataaltruismorganisationer ska ha befogenhet att kräva att den överträdelse som avses i punkt 3 upphör, antingen omedelbart eller inom en rimlig tidsperiod, och ska vidta ändamålsenliga och proportionella åtgärder för att säkerställa efterlevnaden.

5.   Om en erkänd dataaltruismorganisation inte uppfyller ett eller flera krav i detta kapitel ens efter att den i enlighet med punkt 3 har underrättats av den behöriga myndigheten för registrering av dataaltruismorganisationer, ska den erkända dataaltruismorganisationen

a)

förlora sin rätt att använda beteckningen ”dataaltruismorganisation som är erkänd i unionen” i sin skriftliga och muntliga kommunikation,

b)

avlägsnas från det relevanta offentliga nationella registret över erkända dataaltruismorganisationer och det offentliga unionsregistret över erkända dataaltruismorganisationer.

Ett beslut om att återkalla rätten att använda beteckningen ”dataaltruismorganisation om är erkänd i unionen” enligt första stycket led a ska offentliggöras av den behöriga myndigheten för registrering av dataaltruismorganisationer.

6.   Om en enhet som registreras i det offentliga nationella registret över erkända dataaltruismorganisationer har sitt huvudsakliga verksamhetsställe eller sin rättsliga företrädare i en medlemsstat, men är aktiv i andra medlemsstater, ska den behöriga myndigheten för registrering av dataaltruismorganisationer i den medlemsstat där det huvudsakliga verksamhetsstället är beläget eller där den rättsliga företrädaren är lokaliserad och de behöriga myndigheterna för registrering av dataaltruismorganisationer i dessa andra medlemsstater samarbeta och bistå varandra. Detta bistånd och samarbete får omfatta informationsutbyte mellan de berörda behöriga myndigheterna för registrering av dataaltruismorganisationer för utförande av deras uppgifter inom ramen för denna förordning och motiverade begäranden om att de åtgärder som avses denna artikel ska vidtas.

Om en behörig myndighet för registrering av dataaltruismorganisationer i en medlemsstat begär bistånd från en behörig myndighet för registrering av dataaltruismorganisationer i en annan medlemsstat ska den lämna en motiverad begäran. Den behöriga myndigheten för registrering av dataaltruismorganisationer ska i fall av en sådan begäran svara på denna utan dröjsmål och inom en tidsram som står i proportion till hur brådskande begäran är.

All information som utbyts inom ramen för assistans som begärs och tillhandahålls enligt denna punkt får användas endast med avseende på det ärende för vilket den har begärts.

Artikel 27

Rätt att lämna in klagomål

1.   Fysiska och juridiska personer ska, avseende frågor som omfattas av tillämpningsområdet för denna förordning, ha rätt att inkomma med klagomål, individuellt eller i relevanta fall kollektivt, till den berörda a behöriga myndigheten för dataförmedlingstjänster mot en leverantör av dataförmedlingstjänster eller till den behöriga myndigheten för registrering av dataaltruismorganisationer mot en erkänd dataaltruismorganisation.

2.   den behöriga myndigheten för dataförmedlingstjänster eller den behöriga myndigheten för registrering av dataaltruismorganisationer till vilket klagomålet har lämnats in ska underrätta den klagande om

a)

hur förfarandet fortskrider och vilket beslut som fattats, och

b)

rättsmedel enligt artikel 28.

Artikel 31

Internationell tillgång och överföring

1.   den offentliga myndighet, den fysiska eller juridiska person som beviljats rätt att vidareutnyttja data i enlighet med kapitel II, leverantören av dataförmedlingstjänster eller den erkända dataaltruismorganisationen ska vidta alla rimliga tekniska, rättsliga och organisatoriska åtgärder, inbegripet kontraktsmässiga arrangemang, för att förhindra internationell överföring av eller statlig tillgång till icke-personuppgifter som innehas i unionen, om en sådan överföring eller tillgång skulle strida mot unionsrätten eller den nationella rätten i den berörda medlemsstaten, utan att detta påverkar punkt 2 eller 3.

2.   Beslut eller domar från en domstol i ett tredje land och beslut från förvaltningsmyndigheter i ett tredjeland där det krävs att en offentlig myndighet, en fysisk eller juridisk person som beviljas rätten att vidareutnyttja data i enlighet med kapitel II, en leverantör av dataförmedlingstjänster eller en erkänd dataaltruismorganisation överför icke-personuppgifter som omfattas av tillämpningsområdet för denna förordning från unionen eller ger tillgång till sådana icke-personuppgifter som innehas i unionen får endast erkännas eller genomföras på något som helst sätt om det grundar sig på en internationell överenskommelse, såsom ett fördrag om ömsesidig rättslig hjälp, som gäller mellan det begärande tredjelandet och unionen, eller ett sådant avtal mellan det begärande tredjelandet och en medlemsstat.

3.   I de fall då, i avsaknad av en internationell överenskommelse som avses i punkt 2 i denna artikel, en offentlig myndighet, en fysisk eller juridisk person som i enlighet med kapitel II beviljats rättigheten att vidareutnyttja data, en leverantör av dataförmedlingstjänster eller en erkänd dataaltruismorganisation är adressat för ett beslut eller en dom från en domstol i ett tredje land eller ett beslut från en förvaltningsmyndighet i ett tredjeland om att överföra icke-personuppgifter som omfattas av tillämpningsområdet för denna förordning från unionen eller ge tillgång till sådana icke-personuppgifter som innehas i unionen, och efterlevnaden av ett sådant beslut skulle riskera att medföra att adressaten bryter mot unionsrätten eller den nationella rätten i den berörda medlemsstaten, ska tredjelandsmyndighetens överföring av eller tillgång till sådana data endast äga rum om:

a)

tredjelandets system kräver att skälen till och proportionaliteten hos sådana beslut eller domar ska fastställas, och föreskriver att sådana beslut eller domar är av specifik art, exempelvis genom att det fastställs en tillräckligt stark koppling till vissa misstänkta personer eller till överträdelser,

b)

adressatens motiverade invändning är föremål för en granskning av en behörig domstol i tredjelandet, och

c)

den behöriga domstol i tredjelandet som utfärdar beslutet eller domen eller granskar en förvaltningsmyndighets beslut enligt det tredjelandets rätt har befogenhet att ta vederbörlig hänsyn till de relevanta rättsliga intressena för leverantören av de data som skyddas av unionsrätten eller den nationella rätten i den berörda medlemsstaten.

4.   Om de villkor som fastställs i punkterna 2 och 3 är uppfyllda ska den offentliga myndigheten, den fysiska eller juridiska person som beviljats rätt att vidareutnyttja data i enlighet med kapitel II, leverantören av dataförmedlingstjänster eller den erkända dataaltruismorganisationen tillhandahålla den minimimängd data som är tillåten till följd av en begäran, baserat på en rimlig tolkning av denna begäran.

5.   den offentliga myndigheten, den fysiska eller juridiska person som i enlighet med kapitel II beviljats rättigheten att vidareutnyttja data, leverantören av dataförmedlingstjänster eller den erkända dataaltruismorganisationen ska underrätta datainnehavaren om förekomsten av en begäran från en förvaltningsmyndighet i ett tredjeland om att få tillgång till dess data, innan den tillmötesgår den begäran, förutom då denna begäran avser brottsbekämpande ändamål och så länge som detta är nödvändigt för att skydda brottsbekämpningens effektivitet.

KAPITEL VIII

Delegering och kommittéförfarande

Artikel 32

Utövande av delegeringen

1.   Befogenheten att anta delegerade akter ges till kommissionen med förbehåll för de villkor som anges i denna artikel.

2.   den befogenhet att anta delegerade akter som avses i artiklarna 5.13 och 22.1 ges till kommissionen tills vidare från och med den 23 juni 2022.

3.   den delegering av befogenhet som avses i artiklarna 5.13 och 22.1 får när som helst återkallas av Europaparlamentet eller rådet. Ett beslut om återkallelse innebär att delegeringen av den befogenhet som anges i beslutet upphör att gälla. Beslutet får verkan dagen efter det att det offentliggörs i Europeiska unionens officiella tidning, eller vid ett senare i beslutet angivet datum. Det påverkar inte giltigheten av delegerade akter som redan har trätt i kraft.

4.   Innan kommissionen antar en delegerad akt ska den samråda med experter som utsetts av varje medlemsstat i enlighet med principerna i det interinstitutionella avtalet av den 13 april 2016 om bättre lagstiftning.

5.   Så snart kommissionen antar en delegerad akt ska den samtidigt delge Europaparlamentet och rådet denna.

6.   En delegerad akt som antas enligt artikel 5.13 eller 22.1 ska träda i kraft endast om varken Europaparlamentet eller rådet har gjort invändningar mot den delegerade akten inom en period på tre månader från den dag då akten delgavs Europaparlamentet och rådet, eller om både Europaparlamentet och rådet, före utgången av den perioden, har underrättat kommissionen om att de inte kommer att invända. Denna period ska förlängas med tre månader på Europaparlamentets eller rådets initiativ.


whereas









keyboard_arrow_down